Balans är det nya Perfekt
En kultur som starkt hävdar att vara ”Snygg”, ”Lycklig” och ”Framgångsrik” är receptet för ”det perfekta balanserade livet”. Tillgjorda koncept sålda till ungdomarnas tillgjorda liv.
P ane Vino i Stockholm. Väninnorna scrollar förbi de vältränade kropparna i instagramflödet. Någon kommenterar att det är #GOALS att vara akademiskt framgångsrik och utstråla en ytlig skönhet. De andra nickar instämmande.
Jag är bekant med denna medietragiska visa. Men när en väninna frågar mig om hur man uppnår balans får den en annan, djupare innebörd. Den naturliga responsen blir först en ljuv tillfredsställelse. Därefter redogör jag vad som troligen kan uppfattas som en livsmanual för hur kvinnor uppnår ett balanserat liv.
Och plötsligt omvandlas dessa intima middagsstunder till samhällsförvrängning . I SVT:s debatt kan situationen skildrar sig alltifrån Wellness-syndromet, duktighet-syndromet, den sociala pressen att hinna med alltifrån studier till ständiga uppdateringar på sociala medier.
Var försiktiga.
Ordet balans har blivit synonymt med ordet Perfekt – ett annat ord som används för att beskriva det västerländska idealet. Att säga att man funnit lösningen till att uppnå ett ”balanserat liv” är att införliva ett falskt hopp hos ungdomar, framförallt kvinnor att de en ”gyllene dag” kan leva ut sina dagar i konstant frid och tillfredställelse. Ett strävande som oftast resulterar i stressrelaterade sjukdomar såsom utmattningssyndrom, depression och ångest. Och politikerna som ivrigt kastar sig över detta problem, förmedlar de tomma orden om ”ungdomarnas bästa”, frånvända det verkliga livet. En underbar beskrivning av ingenting.
RSPH:s undersökning om bruk av sociala medier talar för att ungdomarna filtrerar bilder som delas på sociala medier: allt för att övertyga om att de lever ett mer tilltalande liv. I samband med att enbart framhäva det ”bästa”, bidrar man till att stärka en ohållbar ungdom-mediekultur. En kultur som starkt hävdar att vara ”Snygg”, ”Lycklig” och ”Framgångsrik” är receptet för ”det perfekt balanserade livet”, vilket jämfört med sitt eget liv snabbt kan leda till känslor av otillräcklighet. En ungdomskultur som är svår för politiker att sätta fingret på.
Det är en osund livssyn som stärkts när man kan se tv-intervjuer med sina favortikändisar, där programledaren frågar vilken diet och träningsrutin de följer, beskriver raketkarriären och familjelivet, och hyllar slutligen dem för att ha uppnått balans. Tillgjorda koncept sålda till ungdomarnas tillgjorda liv.
I dagens högproducerande samhällen förändras dock våra liv i minuten. Du finner balans en dag, och nästa dag förlorar du den. Livet är oförutsägbart. Kontroll är en illusion. Att tro på myten om balans är att sträva efter något ohållbart, något som enbart kommer att öka den psykiska ohälsan bland ungdomarna, vilket i förlängningen dessvärre kan leda till ett permanent beslut på det tillfälliga problemet.
Hur ska man då lösa detta?
Det är viktigt att förstå vikten av källkritik och kunna se sociala medier för vad de är – en plattform där man enbart framhäver vissa delar av sitt liv, medan andra delar döljs bakom fasaden. I samband med att flera vuxna har sociala medier, ökar också möjligheterna för ökad förståelse för ungdomarnas situation. Det skapar också möjligheterna att kunna ha en diskussion med ungdomarna redan vid ett tidigt stadium om de osunda samhällstrenderna. Det förebyggande arbetet minskar risken för känslor av otillräcklighet som i förlängningen kan leda till psykisk ohälsa.
Det är också viktigt att politiker har översyn på detta växande samhällsproblem och anstränger sig att nå ungdomarna genom att öka deras tillgänglighet på sociala medier. Det är genom att politikerna är mottagliga för information som vyerna vidgas och förståelsen för ungdomarnas situation ökar.
Utan ärliga dialoger med ungdomarna kommer okunskapen öka och den ohållbara ungdomskulturen stärkas. Missledande information om ”det perfekta balanserade livet” spridas och ungdomarnas själ korrumperas, i strävan att prestera sig till bättre självkänsla. Detta samhällsproblem kan inte reduceras till omtanke som endast förekommer vid valåret. Det behövs en ökad kommunikation mellan ungdomar och politiker – för barn och ungdomarnas bästa!
Miski Ibrahim