Bekämpa arbetslösheten bland unga – för samhällets skull

D en pågående pandemin har kopplat greppet om hela vårt samhälle och vi påverkasalla av dess verkningar på hälsa och ekonomi. För en del i samhället är viruset ett direkt och allvarligt hot mot det fysiska välbefinnandet, för andra är en tilltagande psykisk ohälsa den större faran. I gruppen unga är det inte den fysiska hälsan som i första hand har drabbats, utan den största olyckan riskerar att uppstå ur en utbredd arbetslöshet. Det är i synnerhet de som har tvingats ta klivet ut i arbetslöshet när pandemins verkningar har lamslagit de näringar där många av dem arbetar. Regeringen har genomfört viktiga insatser, så som korttidsarbete och omställningsstöd, för att rädda många av de jobb som annars hade gått förlorade: men för många unga är arbetslöshet trots allt ett faktum. För många av dem svävar deras framtid i ovisshet.

För den som äntrar långtidsarbetslöshet kan konsekvenserna bli långtgående. Långvarig arbetslöshet riskerar att förstöra karriärer innan de ens hunnit börja, den kan omöjliggöra drömmar om att bilda familj och försätta människor i svår psykisk ohälsa med alla de konsekvenser det kan medföra. Ingen har svaret på när pandemin är över och när ekonomin har återhämtat sig tillräckligt för att ge fullgoda livsmöjlighetertill fler igen. Alla jobb kommer dock inte kunna räddas och många av kommer inte heller att komma tillbaka när krisen väl är över. I dessa fall är det nödvändigt att antingen skapa nya jobb – eller anpassa människor för de jobb som finns, men som saknar arbetstagare med rätt kompetens.

I denna situation är det därför rätt att regeringen har vidtagit åtgärder för att öka människors kunskaper. Satsningar som har gjorts på fler utbildningsplatser vid universitet och högskolor, yrkeshögskolor och annan vidareutbildning är avgörande för både individer och samhället då människors trygghet kan säkras och produktiviteten i samhället kan öka och omsättas i en högre välfärd. Det måste finnas många vägar till vidareutbildning när människor vill eller tvingas till förändringar i sina liv. Också att kunna kombinera arbete med studier är viktigt för att gynna en smidigare omställning på arbetsmarknaden. Denna typ av satsningar och aktiv arbetsmarknadspolitik som regeringen för måste fortsätta prioriteras för att dämpa arbetslösheten bland unga.

Viktigt är även att prioritera satsningar i grundskolan så att fler påbörjar gymnasiestudier. Utan gymnasieexamen försvagas förutsättningarna för anställning, i synnerhet under en lågkonjunktur som denna. Fortsatta satsningar på skolan är därför av stor vikt så att ungas nästa steg efter grundskolan är in i gymnasiet och inte ut i arbetslöshet.

Pandemin har påvisat välfärdens brister, där underbemanning är en av de allvarligaste. Det var därför hoppingivande när fler unga inför detta läsår fick chansen att påbörja studier för att utbilda sig till olika välfärdsyrken. För att stärka välfärden krävs det att fler arbetar inom sjukvården, äldreomsorgen, barnomsorgen och skolan, och då måste satsningarna för att utbilda fler till välfärdsyrken fortgå.

Vad som krävs är dock inte enbart att fler utbildar sig för att arbeta inom sjukvården eller skolan – ökad välfärd förutsätter att många fler också anställs. Därför måste regeringens satsningar på välfärden utökas än mer så att mer resurser kan användas till att öka anställningarna.

Sverige måste ta våra unga från arbetslöshet till anställning, framför allt inom välfärden. För deras, deras framtida kollegers och samhällets skull.

Alexander Soto Runevall, styrelseledamot och kassör i Demos, S-studenter vid Linnéuniversitetet i Växjö och medlem i SSU Kronoberg