Opinion
Den nya tunnelbanan är ett projekt av borgare, för borgare

I dessa tider av klimatångest och sökande efter mer praktiska sätt att nyttja kollektivtrafiken i Stockholm kan man tro att det är en positiv sak att tunnelbanan ska byggas ut. Men vid en närmare titt visar det sig att den nya tunnelbanan inte bara är totalt onödig, utan också ett ofantligt slöseri med offentliga resurser som desperat behövs i vår stads fattigare stadsdelar.
Låt oss se över den nya tunnelbanan. Det första förslaget från stadshuset är att det ska konstrueras en helt ny, gul linje, som får sin slutstation i den attraktiva Arenastaden i Solna. Denna linje är alltså endast konstruerad för Solna kommun. Igenom Solna går redan båda blåa linjerna, en av de röda, tvärbanan och nästan alla bussar norrut. Det är rentav absurt att den kommun i Stockholms Län som har förhållandevis mest kollektivtrafik ska få en egen tunnelbanelinje. Samtliga stationer som planerats för gula linjen ligger nära befintliga stationer för bussar eller annan kollektivtrafik. Utöver detta kommer den nya gula linjen att vara den dyraste i Stockholmsregionens historia.
Den andra föreslagna linjeändringen i tunnelbanan är att blå linjen, denna utpost för arbetarklassen som under generationer transporterat medborgare till Hallonbergen, Tensta, Rissne och Husby, ska förlängas så att de rikaste stadsdelarna i staden ska få tunnelbana. Måhända kommer detta även leda till en upptrappning i det krig mot förorten som gentrifierare och diverse lemonadsörplande hipsterkollektiv bedriver.
De rika stadsdelarna får allt de pekar på, likt ett yngre syskon i en stor familj, medan de fattigare stadsdelarna får kämpa för sitt uppehälle.
För nu ska blå linjen plötsligt gå till Barkarbystaden, Hammarby Sjöstad och Nacka. Barkarbystaden, Stockholms Läns satsning på att försöka skrubba bort sunkstämpeln från Järfälla kommuns södra delar genom exklusiva bostäder nära handelsplatsen, Hammarby Sjöstad (som närmast kan kallas ett gated community) och Nacka som tillsammans med Täby, Danderyd och Lidingö utgör stereotypen för den plats där de rika i Stockholm bor, är alla tre platser med hög status. Är detta ett sammanträffande?
Är det inte bra att bygga mer tunnelbana då? Att bygga tunnelbana har i sig självt inget egenvärde, särskilt inte när det redan finns god utbyggnad av kollektivtrafik på de platser som den föreslagna tunnelbanan ska vara på. Barkarbystaden har gott om busstrafik och en pendeltågsstation, Hammarby Sjöstad har fem tvärbanestationer och Nacka har förutom en välfungerande busstrafik också slutstationen för tvärbanan som kommer från Sjöstaden och Saltsjöbanan.
Men är det inte praktiskt att enklare kunna ta sig igenom staden? Detta motargument misslyckas med att förstå något mycket grundläggande: med tanke på den segregation av Stockholms stad som existerar redan nu är det högst tveksamt att någon från Nacka tänker: “Hm, jag tror jag ska åka till Tensta idag”, eller vice versa. Om man, mot förmodan, vill ta sig från en fattigare del av staden till en rikare, finns redan den välutbyggda kollektivtrafik som nämnts tidigare i denna artikel.
Den nya tunnelbanan i Stockholm kan därmed inte kallas något annat än ett projekt av borgare, för borgare. Den strategiska placeringen av tunnelbanan pekar på ett större tema av stadshusets prioriteringar: att de rika stadsdelarna får allt de pekar på, likt ett yngre syskon i en stor familj, medan de fattigare stadsdelarna får kämpa för sitt uppehälle.
Ställ in utbyggnaden av tunnelbanan och lägg pengarna på att utveckla stadens mindre lyckligt lottade delar istället. Då får vi åtminstone något för pengarna.
Du kanske också gillar:
-
3 tips till SL:s ledning
Alva Dahn, ordförande SSU Stockholms län
-
Rör inte våra bibliotek – här är argumenten
Redaktion