”Den ryska regimen byggdes med oljepengar – Ungerns byggs med EU:s”

A ktiviteterna som pågår en aprildag framför parlamentsbyggnaden i Budapest är minst sagt iögonfallande. Studenter har ritat ut fotbollsplaner med krita på marken och ställt fram små målburar. Där spelar de fotbollsmatcher till höga trumslag från ett feministiskt sambaband. Vinnarna ska få dela på tre ”pokaler”: guldfärgade, chokladfyllda huvuden föreställande Ungerns premiärminister Viktor Orbán.

Studenterna kommer från Centraleuropeiska universitetet (CEU) i Budapest, ett privat lärosäte som fått stor internationell uppmärksamhet sedan våren 2017. Då inledde Viktor Orbán en ideologisk attack mot CEU som innebär att hans regering vägrar förnya universitetets undervisningstillstånd. Därför hänger det ett stort nedstängningshot över lärosätet.
– Vi protesterar mot regeringens attack mot den akademiska friheten. Likaså mot de stora nedskärningarna i den högre utbildningen, som sker parallellt med att regeringen spenderar mycket pengar på fotboll, Orbáns favoritsport, säger Adrien Beauduin, en belgisk-kanadensisk doktorand i genusstudier som nyss har avslutat en match.

CEU har en progressiv profil och erbjuder flera norm- och systemkritiska program. Det sticker i ögonen på Orbán, som är högerradikal. Dessutomgrundades CEU av den ungersk-amerikanske affärsmannen och filantropen George Soros, som Orbán gjort till sin stora fiende. Tvingar Orbán CEU att avsluta sin undervisning så är det första gången en regering i ett EU-land stänger ett universitet av politiska skäl. Men den ungerska regeringen lät redan på hösten 2018 i praktiken förbjuda genusvetenskap i Ungern, genom att man avfärdade det som ett pseudoämne och drog tillbaka all statlig finansiering och ackreditering av genuskurser. Sådana kurser kommer nu inte längre ges vid ungerska lärosäten.

Upprörd både över CEU-affären och över att hans forskningsområde förbjudits, anslöt sig Adrien till en demonstration mot regeringen strax innan julen. Ungersk polis arresterade honom och ett flertal andra demonstranter precis här, framför parlamentet. Efteråt har de allihop fått identiska brottsanklagelser riktade mot sig.
– Vi ska ha ”anfallit” polisen som en ”del av ett större gäng”. Jag riskerar mellan två och åtta år i fängelse, berättar Adrien.

Ungern har i åratal varit en symbol för det växande, högerauktoritära hotet i EU. Sedan Orbán och hans parti Fidesz kom till makten 2010 har han fört en reaktionär, nationalistisk och EU-fientlig politik. Sedan flyktingkrisen 2015 för han även en främlingsfientlig politik. Samtidigt har Orbán gått till angrepp mot demokratins fundament. Han har utnyttjat Fidesz majoritet i parlamentet för att lagstifta mot civilsamhället, pressfriheten och den akademiska friheten. Han har tagit politisk kontroll över konstitutionsdomstolen och rättsväsendet, som i en fungerande demokrati måste vara oberoende.

Inuti det ungerska parlamentet träffar jag den konservativliberala ledamoten Ákos Hadházy, som är en av landets mest framträdande oppositionspolitiker. Han anser att Ungern idag har blivit en diktatur. Även om det ännu arrangeras val, där Orbán tekniskt sett skulle kunna förlora, har premiärministern byggt ett system som garanterar ett fortsatt maktinnehav.
– Det här är en diktatur baserad på desinformation. Ett av de mest akuta problemen är propagandan och de regeringskontrollerade medierna, säger Ákos Hadházy.

Orbán har tagit kontrollen över nästan samtliga traditionella medier i Ungern. De har förvandlats till megafoner för regeringspropaganda och fake news-attacker mot olika ”fiender” som Orbán påstås skydda landet från – allt från flyktingar till EU-byråkrater i Bryssel. Många ungrare tar endast del av dessa mediers världsbild. Häri ligger en viktig förklaring bakom varför Orbán fortsätter vinna valen.

Regeringskritisk information kan förvisso ännu delas fritt i sociala medier. I december 2018 spreds exempelvis en mycket uppmärksammad video som visade hur Ákos misshandlades av säkerhetsvakter, när han och andra oppositionspolitiker ockuperade det regeringskontrollerade statliga Tv-huset och krävde att få läsa upp ett demokratimanifest inför kamerorna.
– Men sociala medier är ett tveeggat svärd. Sedan den arabiska våren har diktaturer lärt sig hur de kan manipuleras med hjälp av politisk annonsering. Jag kan aldrig tränga igenom Orbáns propaganda och nå Fidesz väljare på Facebook, säger Ákos.

I början av april lanserade den ungerska regeringen även en ny internationell ”nyhetsbyrå”, V4 Agency, som påstås ha 50 anställda journalister och reporterteam på flera platser i Europa. ”Nyheterna” är samma slags fake news, men de vänder sig nu till en europeisk publik. Därmed har Ungern tagit ännu ett steg närmare till att likna Ryssland, som i åratal har spridit internationell, men statligt kontrollerad, desinformation.
– Europa måste förstå att Orbán inte har uppfunnit någonting själv. Han följer bara den ryska modellen. Den enda skillnaden är att regimen och medieapparaten i Ryssland har byggts upp med oljepengar, medan motsvarigheten i Ungern har byggts upp med EU-pengar, säger Ákos.

Under årens lopp har EU riktat kritik mot Orbán, men aldrig förmått stoppa honom från att demontera Ungerns demokrati. Istället har EU:s fortsatta utbetalningar av pengar till Ungern de facto gått till att bygga upp Orbáns maktapparat. Det har lett till en ond cirkel, eftersom utvecklingen i Ungern har blivit en allt större huvudvärk för EU som har bidragit till växande sprickor i unionsprojektet. Ungern har blivit ett reellt hot mot både stabiliteten och demokratin i EU.

Orbán har även kunnat tjäna som en politisk inspiration för andra högerradikala partier som också de vill tysta kritiska medier, som också avfärdar genusvetenskap som ”feministiskt flum” och som vill göra verklighet av främlingsfientlig retorik. Han har kunnat visa dem att deras gemensamma agenda går att realisera, om man väl får makten. Det är i ljus av detta man ska förstå varför Sverigedemokraternas Björn Söder bad om ursäkt för den svenska regeringens kritik av Orbán, när den ungerska regerings internationella talesperson besökte Stockholm i slutet av mars 2019.

På hösten 2015 tog också det högerradikala partiet Lag och Rättvisa (PiS) regeringsmakten i Polen, och började direkt följa i Orbáns fotspår. Man utnyttjade sin majoritet i parlamentet till att stifta nya lagar som gjorde att regeringen tog kontrollen över public service-medierna, konstitutionsdomstolen och de offentliga åklagarna. Idag är en andra auktoritär regering på plats i EU och bakom rodret står PiS partiordförande Jarosław Kaczyński.

I centrala Warszawa besöker jag det stora Piłsudskitorget, döpt efter Józef Piłsudski som var medgrundare av den polska republiken1918 och landets första ledare. Han står också som staty här. I november 2018, dagen före hundraårsdagen av Polens självständighet, lät regeringspartiet PiS avtäcka en ny staty på en mer framträdande plats på torget. Den avbildar Lech Kaczyńskisom var Polens president fram tills att han avled i en katastrofal flygolycka i Ryssland 2010. Han var dessutom tvillingbror till PiS nuvarande partiordförande.

Kaczyńskistatyn är något större än statyn över Piłsudski. Det är lätt att tänka att Jarosław Kaczyńskivill framställa tvillingbrodern – och sig själv – som Polens moderna landsfäder. Han verkar dessutom vilja utnyttja den personkult som fortfarande råder runt Piłsudski. Den tanken förstärks också av de scener jag får se på torget den 10 april, årsdagen för LechKaczyński död.
– Åh Gud! Åh Gud! Ge oss honom tillbaka! skriker en äldre kvinna som har fallit på knä framför statyn.

Där ligger hon kvar i flera minuter, högljutt klagande med tårar rinnande ner för kinderna. Under dagen passerar stora grupper med regeringsanhängare statyn och lägger ner ljuslyktor, rosor, stora buketter och kransar vid Kaczyńskis fötter. En överväldigande majoritet av dem är äldre och uppvuxna i en auktoritär tid.

En konsekvens av den auktoritära utvecklingen i både Ungern och Polen är att båda samhällena blivit extremt polariserade. Familjer och vänskapsband har slitits itu och väldigt mycketkretsar kring kampen mellan regeringsanhängare och regeringskritiker. När staden Gdańsks omtyckte borgmästare Paweł Adamowicz blev mördad med en kniv i hjärtat i januari satte det fingret på denna växande sociala konflikt i Polen. Även om gärningsmannen uppenbarligen var psykiskt sjuk, ser regeringskritiker mordet som en produkt av det hat mot motståndare som regeringen sprider genom sina medier.
– Adamowicz var den kanske viktigaste liberala borgmästaren som kritiserade regeringen. Han framställdes alltid som en fiende till Polen. Det var därför dådet i januari var så chockerande och har fått en så stor betydelse, säger statsvetaren Jacek Kołtan, som arbetar vid European Solidarity Center i Gdańsk.

Centret ligger i det gamla Leninvarvet där den legendariska fackföreningen Solidaritet bildades 1980, och är ett kombinerat museum, tankesmedja och kulturhus. Här lades kroppen av Adamowicz på lit de parade under 24 timmar efter mordet. 50 000 människor kom förbi för att ta farväl av sin borgmästare sedan 21 år tillbaka.

Jacek Kołtan verkar fortfarande ha svårt att tala om mordet, snart tre månader efteråt. Han säger att det ännu är svårt att ta in vad som skedde. Ännu svårare var det att förstå det faktum att Jarosław Kaczyński medvetet uteblev från den tysta minut man höll i parlamentet efter mordet. Vad ska det betyda att Polen har blivit för land, under bara några år med PiS vid makten?
–Någonting har definitivt förändrats. Mordet på Adamowicz visade det, men även en självbränning i Warszawa på hösten 2017, där en man tände eld på sig offentligt i protest mot politiken. Något liknande hade inte hänt i Polen förut. Nu har vi två dödsfall som visar att någonting väldigt farligt har hänt under de år som gått sedan PiS kom till makten.

EU:s interventioner mot Ungern och Polen

I september 2018 röstade EU-parlamentet ja till att trigga igång ett så kallat artikel 7-förfarande mot Ungern, vilket är ett verktyg som kan användas när en medlemsstats regering anses bryta mot EU:s grundläggande demokrativärden. Processen kan leda till att landet sanktioneras, antingen ekonomiskt eller genom att landet berövas sin rösträtt i det Europeiska rådet. Ungern är det första EU-landet som blivit föremål för ett artikel 7-förfarande. Sedan voteringen i fjol har kritik dock riktats mot att processen går mycket långsamt.

EU-kommissionen har också påbörjat ett artikel 7-förfarande mot Polen, eftersom även det landets regering anses riskera att bryta mot EU:s grundläggande demokrativärden. Processen har dock ännu inte triggats igång av en votering i parlamentet. För att ett artikel 7-förfarande ska kunna sanktionera en medlemsstat måste alla andra medlemmar rösta för ett sådant beslut. Både Ungerns och Polens regeringar har redan meddelat att de inte tänker rösta för en sådan politik mot respektive land.

I mars 2019 beslutade Europeiska folkpartiet (EPP), Orbáns konservativa partigrupp i EU-parlamentet, att stänga av Fidesz som medlem. Det var i reaktion mot att Orbán hade förolämpat EPP och satt upp offentliga propagandaskyltar, som avbildade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och George Soros som fiender i en konspiration mot Ungern. EPP krävde ett stopp på attackerna mot EU och CEU som villkor för att aktivera Fidesz medlemskap igen. Man sa inte någonting om den större auktoritära problembilden.

Joakim Medin är journalist och författare och bevakar högerradikalismens frammarsch i Europa. 2018 kom hans reportagebok ”Orbánistan – Rädsla och avsky i det illiberala Ungern”.