”Det funkar inte att vara partireligiös i en så här liten kommun”

S olen gassar över Åsele. Det är morgon och Linnea Lindberg, 28 år och ordförande i Åsele kommuns styrelse för Åselepartiet, har precis avslutat dagens första möte.

Som ung gick hon med i SSU på grund av en catchig slogan. Några år senare blev hon istället medlem i Ung Vänster för att till slut hamna i Åselepartiet. Ett lokalt parti som grundandes som en reaktion på den hårda blockpolitik som rådde i det tidigare starka sossefästet.

– Vi är neutrala och vill ha dialog lokalt. Vi är framgångsrika för att medborgarna förstår att det inte funkar att vara partireligiös i en så här liten kommun. Sanningen är den att rikspolitiken ofta sätter ramarna för vad som är möjligt för oss vilket inte alltid gynnar oss. Det måste de också få veta. Men istället blir det som att de traditionella partierna på lokal nivå inte får gå ut och kritisera sitt eget moderparti. Det ser inte bra ut. Det blir så skenheligt att sitta i kyrkan och säga amen fast man vet att det som föreslås inte funkar. Åselepartiet är friare, vi kan kritisera så mycket vi vill, berättar Linnea.

Socialdemokraterna fick i kommunalvalet 2010 50%. Valet 2014 dalade stödet när Åselepartiet blev störst med 35% och Socialdemokraterna fick 26%. Något Linnea tror beror på att Socialdemokraterna i Åsele inte får gå emot moderpartiet och därmed ha möjlighet att försöka förbättra förutsättningarna för kommunen.

– Det här med ideologi är lite ointressant. Folket säger ju egentligen att vi vill ha en buffé, det bästa från de olika partierna. Man bryr sig mer om sakfrågor som berör en själv, som MeToo. Det är mer det som styr – inte så mycket identiteten att jag är socialdemokrat och därför tillhör jag det socialdemokratiska partiet.

Enligt en färsk studie av Jonna Rickardsson vid Jönköping Universitet är sannolikheten att man röstar på Sverigedemokraterna större på landsbygden än i en stad. I Åseles kommunalval fick partiet däremot bara 2% av rösterna. Även i riksdagsvalet fick Sverigedemokraterna färre röster än riksgenomsnittet, 11% jämfört med 13% nationellt.

– På andra platser finns det missnöjespartier som dyker upp för att de tar tag i de konflikter som många ser men som de traditionella partierna inte gör någonting åt. Här finns Åselepartiet som är fria att ta konflikten med staten och riksdagspartierna. Vi försöker så brett som möjligt göra det bästa för Åsele, menar Linnea.

Statsvetaren Malin Rönnblom vid Umeå universitet förklarar i sin studie ”Ett urbant tolkningsföreträde? En studie av hur landsbygd skapas i nationell policy” Sverigedemokraternas framgångar med att de lyfter fram och presenterar politik som svarar mot de motsättningar människor ser i sin vardag. Ett slags svar på en avpolitiserad politik. Hon menar att “politik har blivit allt mer administration och förvaltning samtidigt som människor upplever att samhället präglas av en mängd maktrelationer.” Vidare säger Malin Rönnblom i sin studie att politik handlar ”allt mer om individer och inte om kollektiv eller grupper i samhället samtidigt som människor ser att det har betydelse vilken grupp de placeras i”.

– Vi stöttar inte Stockholmarna när de klagar på att de knappt har någon skog – vi säger bara skyll er själva. De säger samma sak om att vi knappt får vår post. Man ser bara till sitt eget idag säger Linnea och fortsätter.

– Det handlar främst om hur stor folkmängd man är på en plats. De som är flest bestämmer. Så funkar ju vår demokrati.

Skolan ringer ut och Linus Åkesson, 21 år, kommer ner för trappen. Åsele har fortfarande låg-, mellan- och högstadiet kvar men närmsta gymnasieskola ligger 7 mil bort.

Med en bred göteborgska hälsar han. Linus är nyinflyttad till Fredrika, en by 40 minuter bort. Numera jobbar han som vikarierande elevassistent.

– Säger man att man inte kan påverka så blir man ju uppläxad av varenda vuxen. ”Din röst kan göra skillnad. Säg att partiet du röstar på förlorar med en röst”. Ah jo det händer ju knappast. En person ensam kan inte göra skillnad men tillsammans kan man väl det, tror Linus.

Främst är han oroad över höjd skatt på bensin och bilar. Med sin lågavlönade osäkra anställning och långa pendling kanske budgeten inte går ihop om bensinen blir så mycket dyrare.

– Miljöpartiet vill väl värna om miljön men de tänker inte på att det blir för dyrt för sådana som mig. Hade det funnits bra kollektivtrafik hade det varit en annan sak men det har vi ju inte heller. Det är lätt att tänka på miljön när man tjänar de där 60-70 tusen efter skatt som politiker, konstaterar Linus och fortsätter.

– På sätt och vis har politikerna väl förståelse. Alla partier har både bra och dåliga förslag. Sverigedemokraterna skulle jag inte heller säga gör bra saker. Men de ser iallafall att det samhälle vi har nu inte funkar för alla. Men samtidigt skulle jag säga att nästan alla kommentarer som Sverigedemokraterna har slängt ur sig har varit… Man kan inte säga att de har varit det vänligaste partiet genom tiderna.

Solen börjar försvinna bakom husen. På andra sidan torget från kommunhuset besöker en gymnasieklass den nyöppnade blomhandeln. 23-åriga hemvändaren Malin Lindberg står i mitten av klassen för att berätta att öppna butik är hennes bidrag till bygden och ett sätt att kunna bo kvar.

Efter att ha bott i Lycksele, Piteå och till sist Luleå valde Malin att flytta hem. Närhet till familjen var en stark motivering. Samtidigt upplever hon att allt fler flyttar hemåt och att stanna kvar inte längre är samma sak som att misslyckas.

Malin stänger butiken och skämtar om att hon trots sitt efternamn och att de båda kommer från en så liten kommun inte är släkt med Linnea. Vi vandrar tvärs över torget för att sätta oss på pojkvännen Björn Perssons balkong. Även Björn ska snart öppna eget – en teknikbutik.

– Det är klart att man känner sig lite bortglömd här. Det är mycket prat om storstäder och diverse, konstaterar Björn.

– Jag tror man lockas mer när det är lokalt. Någon som bryr sig om platsen där man bor. Särskilt när det är så här litet. Då blir det mer personliga frågor, säger Malin.

Både Malins mamma och mormor är aktiva politiker i kommunen. Att själv bli medlem i ett parti är däremot inte aktuellt. Några ungdomsförbund finns heller inte i kommunen.

–Jag är gärna med och påverkar och sådär men att sitta i ett parti och sträva efter deras frågor… Ah nej.

Malin och Björn ser istället sitt egenföretagande och deltagande i andra föreningar som ett bidrag till bygden. Nyligen lades bland annat festplatsen Trillen ner av kommunen. Nu har Trillen tagits över av en privatperson. I kommunen finns det även en grupp som plockar skräp tillsammans. Ansvarstagande och att hjälpas åt ser Björn som en grund för ett bra samhälle.

– Det vore väl helt underbart att ha politiker som är oerhört eniga och hjälpsamma. Att man försöker hjälpa varandra oavsett vilka som sitter under en viss period. Att folk som kommer hit tas hand om att det sköts snyggt och rätt, att det finns jobb, att kommunen törs satsa, att man vågar satsa på byar och samhällen här uppe likväl som ner söderöver. Att det blir ett bättre samtalsklimat. Nu känns det väldigt…

– Det är väldigt delat, fyller Malin i.

138 lokala partier valdes förra valet in i Sveriges olika kommunfullmäktige. Inför höstens val riskerar antalet däremot minska trots eventuellt ökat stöd. Anledningen är den nya vallagen som trädde i kraft 2015. I kommuner med en valkrets krävs nu minst 2 procent av rösterna eller 3 procent i de kommuner som har fler än en valkrets. Tidigare fanns ingen officiell spärr.

Syftet med spärren är att underlätta skapandet av politiska majoriteter i kommunerna. Enbart Vänsterpartiet röstade emot.

– När man känner att staten och rikspartierna sviker får man göra det själv, avslutar Malin.