Det våras för socialdemokratin

C oronapandemin har belyst och förstärkt de största problemen i det svenska samhället. En överbelastad vård, ökande arbetslöshet och en oförmåga att hantera klimathotet. Framöver finns möjligheten att förändra samhället i grunden. Den rådande krisen är startskottet på en ny tid i svensk politik.

Nu handlar mycket om att stärka det befintliga samhället. Men dagen pandemin är över, är också dagen den stora utmaningen kommer – att bygga upp det framtida samhället. För oss är det inte möjligt att återgå till hur Sverige såg ut innan krisen, med den ökande ojämlikheten, privatiseringar inom välfärden och onödig klimatförstöring. Det socialdemokratiska alternativet är ett samhälle som garanterar allas rätt till arbete och där välfärden sköts gemensamt. Ett samhälle som använder landets resurser hållbart för att trygga framtida generationer och garantera folkets välmående, istället för att som idag sätta vinstintresset först. Våra motståndares alternativ är ett samhälle där de rika blir rikare medan resten av oss lämnasatt leva med höga hyror utan jobbtrygghet. Ett samhälle där vi tvingas betala för storföretagens miljöförstöring samtidigt som välfärden dräneras på resurser efter att borgerligheten utökat vad de ser som företagens rätt till vinst. Socialdemokratin måste möta det borgerliga alternativet med den egna visionen om samhällsutvecklingen. Visionen om det jämlika samhället.

För att uppnå den visionen är välfärden avgörande och den måste därför rustas upp. Vården har stora behov av såväl pengar som material och personal. För att lösa detta måste de senaste decenniernas trend med privatiseringar och besparingar brytas. Vad som krävs efter krisen är mer stöd till kommunerna, bland annat i form av generella statsbidrag. Det kommer behövas utbyggda skolor, fler vårdplatser och billigare bostäder. Allt detta är sådant som marknaden – med få undantag – har misslyckats med att garantera åt folket. Ett tydligt exempel är apoteken, där de ideologiskt drivna privatiseringarna inte har lett till förbättringar. Istället står vi utan nödvändiga mediciner och vårdutrustning. Många hade innan coronapandemin god tillgång till mediciner, men framförallt för de som bor på landsbygden har marknadsanpassningen i många fall lett till sämre tillgång på läkemedel.

Vår vision om det framtida samhället kräver en fungerande välfärd. Men den förutsätter också att hela samhället blir hållbart. Klimatkrisen kommer slå mycket hårdare mot världen än vad coronapandemin någonsin kan göra. Efter krisen finns en unik möjlighet att ta itu med klimatfrågan och skapa ett hållbart samhälle. Historiskt sett har utsläppen ökat väldigt snabbt efter en kris och över tid har utsläppen nått en nivå som blivit högre än vad den var före krisen. Det är inte ett alternativ som vi har råd med. Samtidigt måste vägen mot det hållbara samhället underlättas för så många som möjligt. För oss är det därför självklart att det är storföretagen som ska betala för en stor del av detta. Det är inte mer än rättvist eftersom staten alltid behövt gå in för att hantera konsekvenserna av storföretagens utsläpp. Vi behöver en beskattning på användandet av fossila bränslen, men den bör inte vara densamma för alla. Där det finns sämre eller inga möjligheter till kollektivtrafik måste bensinskatten vara lägre eftersom bilen då blir helt nödvändig. Det motsatta borde vara fallet där det finns goda möjligheter till att använda kollektivtrafiken. Hela landet ska kunna hänga med i klimatomställningen.

Det klimatarbete som behövs hör ihop med hur vi löser den ökande arbetslösheten. Liksom välfärden och klimatet är full sysselsättning en avgörande del av visionen om det framtida samhället. Varslen och permitteringarna som kommit i spåren av pandemin kommer skapa stora problem långt efter krisen är över. De stödpaket som kommit hittills har varit bra – men det kommer krävas mycket mer. Inte bara till företagen utan också till löntagarna. Reformer som höjd A-kassa och slopad karensdag har varit bra under coronapandemin. Istället för att endast vara tillfälliga måste de göras permanenta för att öka tryggheten för landets löntagare. För att kunna bekämpa arbetslösheten och uppnå full sysselsättning kommer det krävas många olika åtgärder, bland annat en stärkt arbetsförmedling.

Den härjande coronapandemin signalerar ett skifte i svensk politik som kommer hålla i sig flera år framöver. Det kommer bli en kamp om i vilken riktning samhället ska utvecklas. Arbetarrörelsen har nu möjlighet att på allvar förändra samhället: inte sedan 1930-talet har denna möjlighet varit större. De stora satsningar som måste göras efter krisen kommer kosta mycket, men socialdemokratin kan lyckas skapa det jämlika samhället – framtiden ligger framför oss.

Samuel Pettersson och Elias Sundberg, medlemmar i SAP Norrbotten och SSU Norrbotten