Fler behöver välja yrkesprogram

A lla människors lika värde innebär också alla människors lika förutsättningar till ett gott liv. Och med det rätten till ett arbete. Vi ser idag ett problem med att många ungdomar inte klarar sin gymnasieexamen och därmed får det svårare att få ett jobb. Detta beror självklart på flera orsaker. Till exempel bristande entusiasm under gymnasiet, en känsla av att utbildningen inte har någon betydelse och för lite praktik. Genom att stärka och bredda de yrkesförberedande gymnasieprogrammen kan vi öka förutsättningar för att unga tar en gymnasieexamen och senare får jobb.

I våras tog jag själv studenten från gymnasiet, Barn och Fritidsprogrammet. Ett val jag i efterhand är väldigt stolt och glad över att jag gjorde. Utbildningen passade mig på alla olika plan och idag har jag ett heltidsvikariat på en förskola. Ganska fort blev det tydligt att just denna utbildning gav mig stora och viktiga förutsättningar att jobba inom just de pedagogiska och sociala yrkena. Den vetskapen skapade också en stor trygghet, glädje och framtidstro under gymnasietiden. Jag fick hela dagarna både praktiskt och teoretiskt syssla med det jag var bäst på och tyckte var kul. Samtidigt som vetskapen alltid var närvarande, om att utbildningen leder till en yrkestitel inom en yrkeskategori som alltid kommer skrika efter arbetskraft. Just eftersom Barn och Fritid är ett yrkesförberedande program, jämfört med många elever på högskoleförberedande program, kände vi en stor trygghet inför framtiden och vår möjlighet till arbete.

Det är just detta som är grejen med yrkesförberedande program och varför vi behöver öka attraktiviteten för niondeklassare att välja dem. Oavsett vilket drömyrke du har, så blir gymnasietiden lättare att genomföra när dina möjligheter till jobb säkras genom bra slutbetyg. Du vet att arbetsgivare kommer efterfråga just din kompetens och att det du gör av din gymnasietid kommer ligga till grund för dina möjligheter efter studenten.

2018 var det 76,1 procent av alla gymnasieelever som klarade en gymnasieexamen(Skolverket, 2018). 2019 låg ungdomsarbetslösheten, den möjliga arbetskraften i åldrarna 18-24, på 9,1 procent (SVT, 2019). Statistiken visar tydligt hur samhället inte lyckas med sitt uppdrag att ge alla människor, framförallt unga, förutsättningar till ett gott liv. Ett arbete är idag en av de viktigaste grundstenarna för just ett gott liv. Därför är det viktigt att vi som samhälle gör allt vi kan för att skapa förutsättningar för alla människor. En bra skola är grunden till allt. Kunskap är makt. Att jobba för att öka antalet gymnasieelever som tar gymnasieexamen samt minska ungdomsarbetslösheten är därför nödvändigt.

Många argumenterar idag för att alla gymnasieprogram ska leda till grundläggande högskolebehörighet. Idag kan du på de flesta skolor och program inte helt enkelt välja till de ämnen som behövs för en högskolebehörighet, då oftast som utökat program. En tanke som nu diskuteras är istället att det på varje skola och program alltid ska finnas möjlighet att läsa dessa ämnen utan att nödvändigtvis behöva läsa utökat program. De menar att eleverna på ett yrkesförberedande program, genom att ha en högskolebehörighet, får fler vägar att gå efter studenten. Dina möjligheter att ändra bana och testa nya vägar blir större. Det finns självklart en sanning i detta. Framförallt så finns det en vinst i att möjliggöra flera olika vägar för våra ungdomar efter gymnasiet. Risken är däremot att vi skapar nya och ytterligare problem genom att utarma de yrkesförberedande programmen.

Vi ser idag en stor efterfrågan på arbetskraft inom de klassiska arbetaryrkena, vilka det idag finns ett yrkesförberedande program kopplat till. Att lyfta och uppmuntra elever till att gå våra yrkesförberedande program för att i och med det få större möjlighet att jobba inom just dessa yrken, är idag viktigare är någonsin. Att bara fokusera på att föra in högskoleförberedande kurser i alla program riskerar att försämra gymnasiets möjlighet att bilda arbetsföra personer, vilket Sverige idag skriker efter.