Harry Potter 20 år i Sverige: ”Harry Potter-läsare blir bättre medborgare”
I år är det 20 år sedan den första Harry Potter-boken kom till Sverige. Men hur påverkade den numera kultförklarade bokserien populärkulturen – och de unga som läste dem? Frihet har pratat med forskare och fans om trollkarlsfenomenet som kom att prägla en hel generation.
” Alohomora!”
Messengerbubblans budskap lyser upp datorskärmen. Alohomora? En snabb googling förklarar att det såklart är The Unlocking Charm, förtrollningen som öppnar stängda ting. Den första intervjupersonen i Frihets Harry Potter-reportage vill komma in.
Han heter Jimz Fotos och kommer direkt från jobbet, vilket märks på verktygstunga arbetsbyxor. Han är fastighetstekniker, nybliven pappa – och enligt honom själv Stockholms största Harry Potter-fan.
– Halsduken och kepsen har jag jämt, säger han och visar upp en randig Gryffindor-halsduk och en keps med symbolen för Dödsrelikerna. Dagen till ära har han också en t-shirt, örhänge och halsband på temat.
Sandra Sangwan, vårt andra Potter-fan, ansluter. Hon pluggar till lärare och har kommit ända från Uppsala denna råa novemberkväll för att prata om Harry Potter. Jimz och hon börjar omedelbart studera varandras merch, med glada utrop över deras förvärvade Harry Potter-skatter.
Både Jimzs och Sandras Harry Potter-historier började med engagerade föräldrar. För Sandras föräldrar var det viktigt med läsning, biblioteket besöktes ofta och en dag hade hon den engelska utgåvan av första Harry Potter-boken i handen. Jimz mamma i sin tur lyssnade när en kompis till Jimz lovordade boken när den kom på svenska. Jimz fick sedan boken i julklapp – men läsintresset var inte stort och det skulle dröja ända till jul innan han bekantade sig med J.K Rowlings universum.
– Det är helt sjukt nu, när jag vet hur mycket jag gillar den, att boken alltså låg där från oktober till julafton: en guldgruva bara låg där och väntade i två månader. Jag hade ingenting att göra på julaftons morgon, så jag tog upp den – och sen kunde jag bara inte släppa den. Den är full av matfläckar för jag hade med den överallt, folk frågade hela tiden ”kan du inte bara släppa den där jäkla boken?” Och nä, det kunde jag inte, säger Jimz.
Sandra känner igen sig. Hon var yngre än Jimz när hon läste boken men fastnade lika fort, och hennes första Harry Potter-bok är också färgad av tidens tand – bokstavligen.
– Jag har O’boy-fläckar i den! Det var det man drack på den tiden! säger hon och skrattar.
– Det är så fint att man minns det så väl – doften av clementinskal, den varma O’boyen man skulle gå med från köket till sitt sovrum… Jag minns till och med mjukmedlet mamma använde på mina sängkläder för jag låg alltid på sängen och läste, säger Sandra.
De drogs in i den magiska världen båda två och de har sedan dess varit involverade i en tjugo år lång kärlekshistoria med Harry Potter. Merchen de samlat på sig – allt från tavlor till muggar, spel, kläder och allehanda böcker – är som pärlor i ett radband där guden är J.K Rowling. Än i dag lyssnar Sandra på musiken från filmerna nästan varje dag, Jimz måste ha på Stephen Frys inläsning av böckerna när han ska sova, de köper grejerna och går på de nya filmerna på bio. Men ingenting slår de där första läsupplevelserna.
– Det var första gången jag försvann, att jag verkligen var där. Man har ju gått på den där jäkla skolan med de där kidsen. Det var en mäktig upplevelse, säger Jimz.
Någon annan som fångades tidigt av böckerna tidigt är Malin Alkestrand, doktor och biträdande lektor i litteraturvetenskap med ämnesdidaktisk inriktning vid Linnéuniversitetet.
– Det började med att mamma läste högt för mig och mina bröder. Det var en fantastisk värld som öppnade sig, säger Malin Alkestrand.
Storyn om hur J.K Rowling skapade Harry Potter har berättats och berättats igen, som sig bör med en bra story. Från att ha suttit och skrivit utkast på servetter för att hon inte hade råd med papper via flera refuseringar är J.K Rowling idag mångmiljonär: och hennes böcker har utvecklats till ett medieimperium. Malin Alkestrand menar att den första Harry Potter-boken hade en närmast chockartad effekt på både läsarna och bokbranschen när den kom.
– Uppfattningen om vad som är en barnbok förändrades. Tidigare sa man att en barnbok inte får vara för lång eller komplex, men det har man sett inte stämmer om ett barn tycker om en bok, säger Malin Alkestrand.
– Fantasy slog igenom på bred front och gick från smal genre till stor, för fler än de riktigt inbitna fansen. Det kom en stor nyutgivning av fantasyböcker efter Harry Potter för att böckerna skapade en efterfrågan. Man kunde också se genomslaget i filmatiseringar som började komma efter Harry Potter – som Narnia- och Sagan om Ringen-filmerna.
Malin Alkestrands Harry Potter-intresse har lett henne till en akademisk karriär. När hon läste litteraturvetenskap kände hon en vilja att återvända till J.K Rowlings universum, och för några år sedan lade hon fram sin avhandling Magiska möjligheter: Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans värdegrundsarbete. Den visar hur man kan använda Harry Potter-böckerna för att lära skolelever om bland annat rasism och demokrati. Malin Alkestrand tror att många läsare blev präglade av böckernas tematik och rättvisepathos: något det verkar finnas vetenskapliga bevis för.
– Det finns en studie som har gjorts i USA som säger att Harry Potter-läsare blir mer demokratiska och bättre medborgare. Jag tror ju att många som har läst böckerna har vuxit upp med tanken att alla ska ha samma möjligheter, oavsett vems ens föräldrar är, säger Malin Alkestrand.
Bättre medborgare, alltså? Det är stora ord. Men Sandra och Jimz tror att det kanske ligger något i det – de vet i alla fall att de har påverkats av böckerna. Sandra berättar om hur hon, när hon insåg att det fanns rasism i den mobbning hon och andra utsattes för i högstadiet, fick hjälp av hur tydligt det var att rasism var fel i Harry Potter-böckerna.
– Jag tror att jag har blivit introducerad till väldigt mycket grejer som har påverkat mitt politiska engagemang efteråt. Som Dobby – det handlar ju om fackliga rättigheter! säger hon.
– Jag fick också upp ögonen för klass med hela familjen Weasly. Och min första introduktion till feminism var Hermione och professor McGonagall, som visade att det finns en vits med en kvinnlig ledare. Att de kan vara smarta och vackra samtidigt, och att Hermione har intressen – och är rolig och witty, liksom.
Jimz håller med.
– Böckerna pratar om rasism, men ändå inte rasism, så man blir indoktrinerad i att det är fel och att man inte behöver vara som alla andra. Öppenheten är som ett ledmotiv.
"Jag tror att jag har blivit introducerad till väldigt mycket grejer som har påverkat mitt politiska engagemang efteråt. Som Dobby – det handlar ju om fackliga rättigheter!"
I dag undervisar Malin Alkestrand i kursen ”Harry Potter och hans världar” vid Linnéuniversitetet. Att ha en magisk värld som en stor del av sin arbetsdag kan verka som en dröm för många – men att forska och arbeta med Harry Potter som vuxen har till viss del förändrat Malin Alkestrands syn på böckerna.
– Jag har gått från att bara vara ett fan till att bli kritisk också – jag har blivit forskare. Till exempel har jag alltid identifierat mig med Hermione, men när jag läste om boken som vuxen upplevde jag att hon var stereotyp – något många har funderat över. Det är också få karaktärer som är något annat än vita och det finns stereotypa skildringar av till exempel irländare, säger hon.
Har Sandra och Jimz, stora fans som de är, förändrat sin syn på böckerna som vuxna? Självklart, blir det enstämmiga svaret. Just eftersom de uppskattar att böckerna genomsyras av idén om allas lika värde kan de som vuxna se att det finns saker som de inte gillar i bokserien.
– När jag själv kom upp i tonåren och genus-glasögonen kom på så tänkte man ju ”ska man behöva ta lasset för grabbar hela tiden?” Hermione bär ju lasset utan att be om något tack, säger Sandra.
– Jag är ett stort fan av serien Vänner, Friends, också. Det är samma sak där – vissa saker åldras dåligt. Och det är en annan tid vi lever i nu. Harry Potter hade kanske inte slagit lika brett om det hade varit mer representation? Det är läskigt att tänka så men folk hade kanske sagt att det här är för ”woke”, fortsätter hon.
Jimz och hans tjej har pratat om att de hoppas att deras barn en gång kommer att bli Harry Potter-fans. Men de har också insett att de kommer vilja vara med längs vägen för att kunna prata om saker de själva ser som problematiska.
– Det är så mycket som bara ”passes by”. Som när de ska konfronteras med sina värsta rädslor med boggarten i skåpet och Neville får se sin nemesis Snape utklädd i sin farmors kläder… Så skrattar alla. Det finns ingen diskussion om trans. Och det är viktigt att få prata om, för där ses det bara som lite kul. Det var säkert jätteroligt för barn -97 att skratta åt män i kvinnokläder, men det är inte det idag, säger Jimz.
Båda är ändå överens om att de positiva aspekterna överväger de negativa.
– Det finns mycket grejer som har åldrats dåligt, men det finns också så otroligt mycket saker jag har lärt mig. Men det är klart att det är problematiskt att de till exempel har två indiska tjejer som har jättestereotypa kläder, säger Sandra.
J.K Rowling har utvecklats till en multisysslare: förutom att förvalta sitt arv skriver hon nya böcker, jobbar med välgörenhet och är inte rädd att ta ställning i politiska frågor som HBTQ-rättigheter och Brexit. Hon har också en tät kontakt med sina fans och svarar ofta på läsares frågor om Harry Potter. Malin Alkestrand säger att det är roligt med en författare som vill ge läsarna mer bakgrund om sina karaktärer och världar: men att Rowling har ett okonventionellt förhållningssätt till sina verk.
– Det som är problematiskt är att hon detaljstyr kunskap, att det bara är hon som har sanningen. I bokserien Engelsforstrilogin skulle författarna (Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren, reds anmärkning) aldrig säga att någon har fel, men det gör Rowling. Det avskräcker vissa fans.
Hon menar att det är en oskriven regel att en författare låter läsare ha sina egna ingångar och tolkningar, men att J.K Rowling genom att twittra och ha tät kontakt med sina läsare om ”rätt och fel” i böcker och filmer visserligen är bjussig – men tar bort en del av läsmagin.
– ”Författaren är död” pratar man om i litteraturvetenskapen, alltså att litteraturvetare inte längre fokuserar på vad författaren har avsett med sitt verk, utan på vad som faktiskt står i texten så som den ser ut när den möter läsaren. Men Rowling är inte död, säger Malin Alkestrand och menar det både bokstavligen och bildligt, eftersom Rowling hela tiden adderar saker till den ursprungliga texten.
– Mer fakta är bra, men rätt och fel gör att man tappar poängen med tolkningarna av berättelserna, säger Malin Alkestrand.
Sandra och Jimz håller inte med. De tycker att J.K Rowling har rätt att sitta på sanningen om Harry Potter och det som har med allt runt honom att göra.
– 100 procent backa Rowling på den alltså. Hon har gjort ett verk som har förändrat folks liv. Det är klart att hon ska få sitta på the ultimate truth, säger Sandra.
– Jag håller helt med. Mycket för att jag tycker att hon verkar vara relativt sund. Hade hon varit sjuk i huvudet hade jag inte backat henne på samma sätt, instämmer Jimz.
Och det ser inte ut som att intresset kommer att mattas av för Harry Potters värld heller. Malin Alkestrand menar att de nya böckerna och filmerna hjälpt till att hålla intresset uppe, och varje år är det mellan 800-1000 sökande till kursen ”Harry Potter och hans världar”. Bland de sökande finns de som var med när det begav sig för tjugo år sedan – men också de som läser kursen som den första universitetskursen efter gymnasiet. Sociala medier och möjligheten att diskutera och publicera fan-fiction på nätet har också gett historierna en ny spinn. Malin Alkestrand tror att böckerna och universumet J.K Rowling har skapat har lämnat ett djupt avtryck i vår kultur.
– Harry Potter är både en samtida och framtida barnboksklassiker. Det kommer vara en sån bok som Alice i underlandet eller Mio min mio i framtiden. Nu kommer nya illustrerade böcker, nya filmer, nya produkter… Harry Potter kommer leva vidare för lång tid framöver, säger hon.
Det tror Sandra och Jimz också. De har båda saker de ser fram emot kopplat till Harry Potter framöver: födelsedagar när merch-samlingarna kompletteras, resor till Universal Studios och en remake av filmerna. Men det de ser fram emot mest är att föra arvet vidare.
– Den stora grejen jag har känt av de senaste åren är verkligen att tänka hur det skulle vara att åka med sin familj på såna här grejer. Det är för coolt! Tänk att få med sin egen familj, och få göra det med sina barn. Det vore jättekul om ens egna barn eller barn i ens närhet vill läsa böckerna, säger Sandra.
Jimz håller med. Hans son Frank föddes för ett par månader sedan och har redan fått lite kläder med Harry Potter och nu ser Jimz fram emot att i framtiden introducera böckerna.
– Jag hoppas att jag kan få ge den här upplevelsen till mina kids, så som det varit för mig. Jag blir glad när jag träffar folk som aldrig läst Harry Potter för man hoppas att man kan ge det vidare till dem. Det känns som en gåva.
Harry Potter 20 år i Sverige
I år är det tjugo år sedan den första Harry Potter-boken, Harry Potter och de vises sten, kom ut på svenska. I Sverige har böckerna om Harry Potter sålts i fyra miljoner exemplar och världen över är antalet sålda exemplar uppe i cirka en halv miljard, översatta till 80 språk. I Sverige firades jubileet med en ny upplaga.
Du kanske också gillar:
-
Satanistiska feminister mobiliserar mot Ebba Busch Thor
Lotta Ilona Häyrynen
-
Superhjälten – en nittioårig samhällsspegel
Redaktionen