Hur är ditt psykologiska försvar mot populism?

B lunda och tänk på Big Ben. Tänk på hur siffrorna på urtavlan ser ut, från 1 till 12. Ser du dem framför dig?

Om svaret är ja så finns det ett problem med det – nämligen att Big Bens urtavla inte har våra arabiska siffror. Den har romerska tecken. Du har alltså inte sett dessa siffror annat än i ditt eget huvud, men ändå upplevde du kanske denna bild som ett minne.

Under våren har en utställning visats på Fotografiska Museet i Stockholm under namnet Truth Is Dead. Utställningen utforskar verkligheten i vår tids manipulerade bilder och nyheter. I utställningen kan man bland annat se manipulerade bilder där Obama smygröker, drottning Elizabeth II slappar i en soffa och president Trump har sex med en skönhetsmiss i Ovala rummet. Utställningen ställer frågor om vår verklighet och vad den egentligen är. Om man har sett Trump ha sex med en skönhetsmiss i Ovala rummet – även om man vet att denna bild är fejk – blir den då inte en del av vår verklighet? Även om det aldrig har skett så har vi fortfarande sett bilderna av det.

Brittiska TV-serien Years and Years som just nu går på HBO utforskar en nära framtid. Där har populism, rasism, moralism och nationalism tillsammans med klimatkris, Brexit och ett instabilt världsläge skapat stängda gränser och totalitära regimer från både höger och vänster runt om i Europa. Serien följer människor som försöker fly, överleva och älska mitt i denna politiskt skapade kris.

Trots att serien innehåller otäcka scener från flyktingbåtar, kärnvapen och homofobiska miliser så är det som skrämmer mest i serien hur ett populistiskt parti kan använda kriser för att stärka sin egen makt och förtrycka personer i sitt eget land utan att någon av oss ifrågasätter dem.

En populistisk politiker (spelad av Emma Thompson) använder alla våra mänskliga svagheter från främlingsfientlighet till sexualmoralism för att skapa ett samhälle av censur, nationalism, koncentrationsläger och godtyckliga polisingripanden av meningsmotståndare. Hon använder en manipulerad verklighet kallad deepfake – en teknik som kan ge oss bilden av att folk säger saker även om de inte gjort det i verkligheten – som vapen för att ta makten.

Samverkan mellan populistiska partier som vädjar till våra mest antiintellektuella sidor och alternativa medier där fakta och vetenskap lättvindigt förkastas, ställer obehagliga frågor. Vad kan man få människor att göra mot varandra om de tror att de måste skydda sig mot ett manipulerat ”hot” i en manipulerad verklighet? Var går gränsen? Om vi tror att gränsen går vid att skrota mänskliga rättigheter, låta människor dö i båtar eller separera dem från sina barn, så måste vi nog tänka om.

Vår uppfattning av verkligheten är absolut inte, på något vis, objektiv. Inte ens sådant vi uppfattar som rena minnesbilder. Falska minnen kan till och med delas kollektivt, något som kallas för Mandelaeffekten (efter en stor mängd personer som säger att de alla ”minns” att Nelson Mandela dog i fängelset på 80-talet).

En del förklarar dessa kollektivt falska minnena med att de är nyheter som sipprat in från parallella universum. Men om man enligt principen om Ockhams rakkniv väljer den minst komplicerade förklaringen som mest trolig så beror kollektiva falska minne på det enkla faktum att om tillräckligt många (eller tillräckligt auktoritära) människor säger till oss att något hänt så anpassar vi vår verklighet efter det.

Att vår bild av verkligheten uppenbarligen är påverkningsbar innebär att vi behöver förlita oss på vetenskapliga metoder och pressetiska medier för att fastställa vad som är fakta. De kanske inte alltid har rätt, men det är den bästa metoden vi har.

Förutom överenskomna regler för vad som är vetenskap och pressetik är nästan det enda sättet att motverka populism och manipulerade fakta att förhålla sig så källkritisk som man kan. Det är i slutändan en fråga om säkerhet och om att skydda demokratin. På Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps sida dinsakerhet.sehar de till och med ett avsnitt som heter ”Tänk källkritiskt.” Där står det:

”Var och en av oss men också kommuner, myndigheter, medier och företagen behöver ha ett källkritiskt kunnande för att stå emot de krafter som vill skada sammanhållningen i ett land. Hela samhällets mentala och källkritiska förmåga att stå emot psykologiska påtryckningar från en motståndare kallas psykologiskt försvar.”