Jack Werner från Creepypodden: ”Jag har alltid dragits till gråzonen mellan verklighet och det oklara”

J ust här står vi mitt emellan nutid och dåtid, säger Jack Werner.

Vi står på kyrkogården vid Adolf Fredriks kyrka som är klädd i regn och höstgula löv.  Werner berättar att han sjöng här vid Lucia när han gick i musikklass som barn (vilket var roligt, men innebar lite för tidiga morgnar). Sen pekar han på den stora vita byggnad som huserar förlaget Albert Bonniers förlag på andra sidan Sveavägen.
– Och där ska boken jag håller på med just nu ges ut!

Det är lite hemlighetsmakeri runt den nya boken, men Jack Werner kan i alla fall avslöja att den ska handla om ”en spännande bortglömd händelse på 50-talet.” Högen med böcker signerade Jack Werners växer: senast kom Källkritik(tillsammans med Torsten Thurén) och Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå på samma tema.
Och det var med just en bok som historien bakom Creepypodden började.

2014 gav nämligen Jack Werner ut Creepypasta – spökhistorier från internetsom samlade läskiga berättelser publicerade online. När han i samband med detta gästade P3-programmet Morgonpasset uppmärksammade en av producenterna honom på att lyssnarna alltid blev helt till sig när han var med, och att de gärna ville skicka in sina egna spökhistorier – kanske skulle de prova att göra en podd av det?
Så blev det, och i dag är podden en av Sveriges mest populära. Men Jack Werners egen bild av projektet har förändrats det senaste året.
– Reklampitchen för podden är ”Sveriges största podd med nätets och lyssnarnas spökhistorier”. Alltså: här är läskigt berättande, var så god. Men har jag börjat sniffa på en beskrivning av podden som kanske är lite förmäten, men som jag är mer och mer lockad av för att jag tror att den faktiskt fångar vad den är, nämligen: ”Sveriges största plattform för amatörförfattare”. För jag tror att den kan vara det! säger Jack Werner.

Ett avsnitt av Creepypodden går ut till cirka 150 000 personer första veckan, och ett genomsnittligt avsnitt får totalt mellan tre- och  fyrahundratusen lyssningar.
– Jag vet inte var du annars kan få en koncentrerad publik på nästan en halv miljon människor att lyssna på en berättelse du har skrivit, säger Jack Werner.
– Förut har jag varit glad över att jag har sett det som att jag förvaltar ett svenskt kultur- eller folkberättandearv. Men det här är ett annat sätt att se på det, att man i det bästa av världar en vacker dag kan hjälpa till att lansera ett författarskap.

För många lyssnar på Creepypodden: men flera vill också medverka i den med sina egna berättelser. Det kommer mellan 20 och 50 mail i veckan med läsartexter, och Jack Werner läser och svarar på alla.
– Redaktörsrollen är en betydande del av arbetet: att tillvarata och kommentera och kontextualisera svenskars skräckberättelser. Men samtidigt får jag använda deras historier gratis i min podd så jag är skyldig dem att läsa dem noga, och om de vill kommentera deras historier lite grann. Det är en plikt och ett nöje, säger han.

Händer det att du blir rädd när du läser historierna?
– Jag är förberedd på är att det ska vara skrämmande berättelser, och är jag förberedd är det ganska svårt att skrämma mig, säger Jack Werner.
– Jag har slutat läsa historierna för att själv känna känslor. Det handlar i mycket högre grad om att hitta de fundament i historien som gör att de fungerar för en lyssnare: är den berättad i jag-perspektiv, slutar den inte med att jag-berättaren dör, handlar den om ett ämnesområde som de flesta kan identifiera sig med att befinna sig i, är den enhetlig och så vidare. Hittar jag alla de momenten är jag ganska trygg med att då kommer den här historien funka i podden, fortsätter han.

Werners eget intresse för spökhistorier började som barn. Han läste bland annat Dan Höjers böcker med spökhistorier med Hans Arnolds illustrationer och bokserier som Det oförklarliga som han beskriver som en mer spekulativ variant av Illustrerad Vetenskap. Han tror att intresset för podden speglar ett intresse för läskiga berättelser som finns hos de flesta av oss.
– Jag tror intresset för spökhistorier alltid funnits och alltid kommer att finnas, så länge vi undrar över vad som händer med oss efter våran död, så länge vi undrar vad som hänt med dem vi älskar efter deras död. Men inte ens alltid kopplat till döden utan kopplat till verklighetens yttre gränser: vad finns bakom mörkret – vad finns i mörkret? Jag tror de frågorna besvaras väldigt bra av spökhistorier.

På tal om otäckheter kommer vi in på att han tidigare har avslöjat plagiat i en populär svensk true crime-podd, och hans engagemang för frågor om journalistik och källkritik lyser igenom i allt vi pratar om. Men är det inte motsägelsefullt att syssla med två ytterligheter – sanningen i nyheterna vi tar till oss och uppenbart påhittade spökhistorier? Jack Werner tycker inte det. Han tar exemplet Råttan i pizzan – folksägner i vår tid, en bok skriven av Bengt Af Klintberg som betytt mycket för hans intresse för källkritik och berättande. Den innehåller historier som av olika anledningar fått spridning som sanningar trots att de inte helt påhittade, som de falska nyheter som vi möter online. Jack Werner menar att det finns många paralleller att dra mellan felaktigheter som sprids på nätet och spökhistorier och att de i mångt och mycket fyller samma funktion.
– Det är berättelser som handlar om våra närområden, om saker vi inte förstår, om saker vi fruktar – som omfamnar det men i dramatiserade narrativ. För mig handlar det i första hand om mänskligt berättande, säger Jack Werner.

Då är frågan: tror Jack Werner själv på spöken, egentligen? Han ler åt frågan som han har fått några gånger förut. I Adolf Fredriks kyrkas skugga i skydd av ett paraply konstaterar Jack Werner att det är svårt att vara säker på någonting.
– Jag har än så länge inte varit med om någonting som övertygat mig personligen… Däremot finns det historier i min familj och i min släkt, från källor jag litar mer eller mindre på, om grejer de ska ha varit med om som är väldigt detaljerat och levande beskrivna, säger Jack Werner.
– Men jag avvaktar lite grann tills den där grejen händer mig själv verkligen visar att jag borde omkullkasta allt jag tror är sant.

Creepypodden

Creepypodden startade 2015 och görs av Ludvig Josephson och Jack Werner. Den baseras på boken Creepypasta – spökhistorier från internet som Jack Werner skrivit och innehåller spökhistorier från nätet och poddens lyssnare. Creepypasta kommer i en ny omarbetad upplaga nästa år och i dag är Creepypodden en av Sveriges mest populära poddar med cirka 144 000 lyssningar i veckan.