Jämställdheten i Europa: ”När man staplar allt ser man hur illa det är”

R apporten Backlash för jämställdheten i Europa är skriven av Socialdemokraterna i Europaparlamentet och kom ut den åttonde mars i år. Initiativet togs av ledamoten Anna Hedh och  rapporten fokuserar på ekonomi och ämnen som sexuell och reproduktiv hälsa och våld mot kvinnor.

Redan titeln Backlash för jämställdheten i Europa förklarar vad rapporten kommer fram till – att jämställdhetsarbetet i EU har stått stilla, tagit myrsteg framåt eller till och med backat de senaste tio åren. Rapporten visar att kvinnor i EU-länder fortfarande tjänar mindre pengar än män, har mer ansvar för hem och familj, ofta saknar rätten till sin egen kropp och utsätts för oproportionellt mycket hat, hot och våld. Rapporten skildrar en jämställdhetsutveckling som bara gjort marginella framsteg, och detta i vad som anses vara den mest progressiva delen av världen – så vad har hänt?

Maja Nygren är politisk sakkunnig i jämställdhetsutskottet i Europaparlamentet och har skrivit rapporten tillsammans med sin kollega Anna Emanuelsson. Hon menar att det finns en övergripande anledning till den långsamma och ibland obefintliga utvecklingen.
– En av anledningarna till att vi ville skriva rapporten var att det är ett helt annat läge nu än för tio år sedan när den senaste rapporten kom ut – främst på grund av den växande högerpopulismen, säger Maja Nygren.
– När den förra rapporten skrevs satt inte ens Sverigedemokraterna i riksdagen.

Att högerextrema strömningar har fått ett sådant starkt fäste i många europeiska länder tros vara en effekt av två för Europa traumatiserande händelser: finanskrisen 2008 och den så kallade migrationskrisen 2015.
– De senaste åren har vi sett växande klyftor, och då vill människor ha någon att skylla på och drömmer sig bort till tider som 50-talet – en tid när få kvinnor kunde jobba och hade få rättigheter, säger Maja Nygren.

Även om det har hänt en del sedan 50-talet är Europa 2019 långt ifrån jämställt. I rapporten går att läsa att var tredje kvinna i EU i dag är utan arbete och lönegapet ligger fast på 41 procent (siffror från Umeå universitet visar att EU:s BNP skulle kunna öka med smått fantastiska 27 procent med en jämställd arbetsmarknad). En tredjedel av kvinnorna i unionen har upplevt fysiskt och/eller sexuellt våld och mer än hälften (!) har utsatts för sexuella övergrepp. Man kan också se att representationen av kvinnor på högre poster stått still eller minskat, att kvinnor är de som blir mest lidande när samhällets offentliga medel kommer till korta och att kvinnor är de som – trots att de använder mindre av jordens resurser – mest anpassar sig efter klimathotet.

Maja Nygren säger att hon, även om hon var insatt i de här frågorna, blev förvånad över vilken dyster bild rapporten faktiskt visar.
– Jag har jobbat i jämställdhetsutskottet och sett den här utvecklingen, men det är när man staplar alla de här sakerna på varandra som man ser hur illa det verkligen är. När man börjar rabbla allt detta… Jag skulle inte kalla det ett frontalangrepp på jämställdheten, men nära på.

Vilken fråga tycker du är den viktigaste för att få jämställdhets-utvecklingen på rätt väg?
– Jag fuskar och säger två: först måste kvinnor få möjlighet att vara ekonomisk oberoende. Det ska inte vara så att sambeskattning eller att män måste vara borgenärer förhindrar kvinnors rätt till egen ekonomi. Det är också en fråga som intresserar mer marknadsliberala krafter eftersom det skulle gynna EU:s ekonomi om fler kvinnor arbetade, säger Maja Nygren.

Hon lägger till:
– Den fråga man blir mest upprörd över är frågor kopplade till sexuell och reproduktiv hälsa. Och våld.

Just sexuella och reproduktiva rättigheter är något som ofta ifrågasätts under högerpopulistiskt inflytande. I Polen har det lagts fram förslag om att helt slopa deras i nuläget mycket smala aborträtt. I länder som Tjeckien täcks inte preventivmedel av den offentliga sjukförsäkringen, vilket gör att klass och ekonomi har stor betydelse för kvinnors möjlighet att skydda sig. På Malta finns det inga p-piller, som ofta ses som ett av de lättillgängligaste preventivmedlen, alls att tillgå. Dessutom finns det stora olikheter i kunskap inom unionen: sexualundervisning finns inte alls eller motarbetas aktivt i många länder.

Ökningen av våld, hat och hot är en annan utveckling som lyfts i rapporten. Var tredje kvinna i EU har blivit utsatt för våld eller sexuellt våld, och även om det är en skrämmande siffra finns det ett stort mörkertal. Förutom att det i vissa länder finns en låg anmälningsbenägenhet har också flera nationer problem med att på ett säkert och korrekt sätt ta vara på statistik om brott, vilket leder till att den verkliga siffran troligtvis är högre. Lagstiftningen för våld mot kvinnor ser också olika ut i olika medlemsländer och i vissa, som Bulgarien, ligger bevisbördan på den som blir slagen – vilket gör att färre är benägna att anmäla.

Vår digitala tidsålder har också fört med sig ett nytt sätt att trakassera, och även här är kvinnor särskilt utsatta. 20 procent av alla unga kvinnor i åldersgruppen 18-29 år i EU har utsatts för trakasserier på nätet. Det digitala landskapet har också öppnat upp för nätverk som specialiserar sig på att hata och hota kvinnor. I Tyskland har man till exempel sett rörelser som hotar kvinnliga journalister, forskare och politiker och som har publicerat adresser till anonyma kvinnojourer där offer för våld i hemmet bott.
– En generell utveckling är att hatbrotten mot kvinnor har blivit fler och att det växer fram en organiserad antifeminism i Europa, säger Maja Nygren.

På arbetsmarknaden, i offentligheten – och i hemmen. Överallt återfinns exempel på det ojämnställda Europa. Sambeskattning, alltså att varje part i ett äktenskap kan betala hälften av den sammanlagda inkomsten i skatt, finns i olika former i alla EU:s länder utom Sverige och Finland. Det leder till att det är lättare att välja att en part (och det är nästan undantagslöst kvinnan) stannar hemma för att ta hand om hemmet och barnen. Det i kombination med att majoriteten av de som tar examen vid europeiska universitet i dag är kvinnor leder i förlängningen till ett EU som har oerhört välutbildade, men dyra, hemmafruar. Lagstiftning som gör det svårt att ta ut skilsmässa, magra föräldraförsäkringar och bristande barn- och äldreomsorg är andra faktorer som gör det svårt för kvinnor att leva jämställt.

Men vissa saker har blivit bättre, säger Maja Nygren. I Sverige fick vi 2018 en samtyckeslagstiftning och samma år röstade Irland fram fri abort i landet. Metoo-upproret som startade 2017 har också lämnat avtryck i diskussionen om kvinnors rättigheter.
– En del positiva saker har hänt och Irlands införande av fri abort är ett resultat av att kvinnoorganisationer arbetat med frågan sedan 1983. Men i den övergripande utvecklingen finns inte lika mycket positiv utveckling, säger Maja Nygren.

Högerpopulismen fortsätter vinna kraft i Europa samtidigt som socialdemokratin kämpar i de flesta länder, undantaget till exempel Spanien och de nordiska länderna. Maja Nygren påminner om att det inte bara är de högerpopulistiska krafterna som hotar jämställdheten, utan att flera av de mer rumsrena konservativa alternativen i mycket är antifeministiska. Trots detta menar hon det finns flera saker som talar för de progressiva krafternas möjligheter att fortsätta och försöka påverka utvecklingen i Europa.
– Nationalister är också just nationalister och inte globalister, och är dåliga på att samarbeta med varandra – de har inte varit så samorganiserade hittills. Där har de progressiva partierna och andra partier som trots allt också värnar om kvinnors rättigheter en fördel – och är det någonstans vi kan göra något åt de här problemen är det på EU-nivå, säger Maja Nyberg.

Några av rapportens förslag för att öka jämställdheten i Europa:

1. Inför ett #metoodirektiv.För att skydda Europas kvinnor mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen.

2. En ny strategi för jämställdhet måste komma på plats.För att säkerhetsställa att jämställdhet prioriteras av EU och att kvinnor kommer ut på arbetsmarknaden.

3. Inför ett direktiv mot våld mot kvinnor.För att kvinnor inte ska bli utsatta för våld i Europa.

4. Jämställdhetsintegrera EU:s budget.För att säkerställa att våra gemensamma medel delas lika mellan könen.

Här kan du läsa hela rapporten.