Kampen om valdeltagandet

S en eftermiddag i Arizonas största stad Phoenix. Nittonåriga Mariela Gutierrez tassar försiktigt förbi dammiga kaktusar i en stenträdgård i ett område med enplansvillor. I vanliga fall är vädret svalare här i oktober men i år tycks sommaren aldrig ta slut.

Det är 38 grader i skuggan, och tyst och tomt i kvarteret. De som har möjlighet håller sig inomhus i sina luftkonditionerade vardagsrum. Det passar bra för Mariela Gutierrez. Hon tittar på namnlistan på sin telefon och sätter pekfingret mot dörrklockan.

– Hej, jag kommer från organisationen Mi Familia Vota. Har du registrerat dig för att rösta? Bra! Har du en plan för hur du ska göra när du röstar?

– Det kommer garanterat bli oroligt efter valet så jag tänker hålla mig hemma, säger mannen som öppnat, Guillermo Enriquez, som till vardags arbetar för ett kreditkortsföretag.

President Trump vägrar garantera ett fredligt maktövertagande om han förlorar, och hävdar redan att Demokraterna kommer att fuska. På grund av pandemin poströstar rekordmånga amerikaner i år, men inte Guillermo Enriquez. Han vågar inte lita på att posten kommer att fungera, förklarar han.

– Jag kör hellre till vallokalen och lämnar min valsedel personligen för att vara på den säkra sidan.

Han är en eftertraktad väljare. Arizona är en av landets viktigaste vågmästardelstater, där det är jämnt mellan Donald Trump och Demokraternas motkandidat Joe Biden inför valet den 3 november. Trump har besökt Arizona sex gånger i år, och båda kandidaterna öser reklampengar över delstaten.

Men även andra metoder används i valstriden. Från jämna delstater som Arizona, Texas och Georgia hörs varningar från demokratiaktivister om att Republikanerna försöker minska valdeltagandet bland minoritetsgrupper som svarta och latinamerikaner – som övervägande röstar på Demokraterna.

Mi Familia Vota och en rad liknande organisationer arbetar för att få så många latinamerikanska väljare som möjligt att registrera sig  – en nödvändighet för att få rösta.

– Jag har många vänner som inte har möjlighet att rösta på grund av att de inte är medborgare. Så jag vill kämpa för de som inte kan, förklarar Mariela Gutierrez.

Många latinamerikaner har mobiliserat sig som ett svar på Trumps hårda immigrationspolitik, som ”nolltoleransen mot illegal invandring” vilken ledde till att immigrantbarn separerades från sina föräldrar vid gränsen mot Mexiko.

– Vi har registrerat väljare sedan 2010 och det här har varit vårt mest framgångsrika år hittills, trots pandemin, säger 28-åriga Montserrat Arredondo.

Hon leder One Arizona, en organisation som arbetar för att öka valdeltagandet bland latinos. När vi träffas i Phoenix har de just lyckats driva igenom en framflyttning av det sista registreringsdatumet inför valet.

– Det var många, framförallt unga människor och nya medborgare som inte har id-kort, som behövde mer tid. Republikanerna var emot en framflyttning, jag är förvånad att vi fick igenom det, säger Montserrat Arredondo.

Nästan hälften av USA:s 50 delstater har under det senaste decenniet infört vallagar som gör det svårare att rösta. Ofta handlar det om att göra röstningsprocessen så tidskrävande att folk avstår. Det kan röra sig om minska kraven på hur många vallokaler som måste finnas i ett område.

Att förkorta vallokalernas öppettider så att det blir svårt att gå dit för den som inte har flexibel arbetstid. Att kräva id-handlingar som inte alla medborgare har, till exempel körkort, eller att förbjuda tidigare fängelsedömda att rösta.

Resultatet är att låginkomsttagare, ofta tillhörande minoriteter som i högre grad röstar på Demokraterna, stannar hemma, alternativt tvingas köa i timme efter timme vid vallokalerna. Inför förra valet stängde 70 procent av vallokalerna i Maricopa county, kommunen där Phoenix ligger. De flesta i områden med stor minoritetsbefolkning.

Det är ett mönster som återkommer runt om i landet. I regel är det i republikanska delstater som förändringarna genomförs. Republikanerna försvarar reglerna med att de handlar om att förhindra valfusk, något som enligt forskningen är mycket ovanligt i amerikanska val.

– Tyvärr anser Republikanerna att ju fler de han hålla borta från att rösta, desto större chanser har de att vinna, säger Julian Castro, bostadsminister under Barack Obamas regering och tidigare presidentkandidat.

Frihet träffar honom som hastigast under ett möte för att mobilisera väljare för Joe Biden på en stekhet parkeringsplats vid ett shoppingcenter i Arizonas näst största stad Tucson. Väljare kommer förbi och tar selfies med Castro på pandemisäkert avstånd.

– Vi ser tydligt i min hemdelstat Texas hur Republikanerna försöker minska valdeltagandet, säger han.

– Det är gör att det är väldigt viktigt att utbilda väljarna, och att skydda rösterna, så att folk vet hur de ska rösta och att deras röster faktiskt räknas.

Sergio Arrellano, som leder kampanjorganisationen Latinos for Trump i Arizona stöttar sin president i frågan om valfusk.

– Det har förekommit situationer där folk har tagit lådor med röstsedlar och stoppat dem i bakluckan på sin bil. Särskilt i södra Arizona. I ett lokalt val där hittade de 300 oräknade valsedlar intill en container. Det gäller att hålla ögonen öppna, säger Sergio Arrellano, en advokat och före detta soldat, när vi träffar honom i hans villa i Phoenix.

Republikanerna siktar på att rekrytera 50 000 ”valgranskare” som ska övervaka att allt går rätt till vid vallokalerna. Presidentens kampanj kallar dem ”Trumps armé”. Kritiker menar att de riskerar att skrämma väljare och minska valdeltagandet.

Frågan är hur experimentet faller ut i ett extremt explosivt politiskt läge i USA. Beväpnade milisgrupper som The Oath Keepers har lovat att övervaka vallokaler i vågmästardelstater som Minnesota, Wisconsin och North Carolina. Sergio Arrellano kommer vara en av valobservatörerna den 3 november.

– Vi ska hålla utkik efter mygel, om någon stjäl lådor med valsedlar och så vidare. Men det handlar inte om att skrämmas, det går bara ut på att övervaka valprocessen, säger Sergio Arrellano.

Den senaste striden om valet gäller poströstning, som president Trump utan grund hävdar kommer leda till massivt valfusk i form av stulna eller manipulerade valsedlar. Fler demokrater än republikaner väntas poströsta och Trump och Republikanerna har gjort sitt bästa för att få folk att gå till vallokalen i stället.

I sex delstater krävs att väljaren har ett dokumenterat skäl för att få poströsta. För den som är yngre än 65 duger inte oro för Covid som ursäkt. Poströstningen har visast sig särskilt problematisk för en stor grupp invånare i Arizona: Ursprungsbefolkningen som bor i delstatens reservat.

I reservatet Navajo Nation som sträcker sig över Arizona, New Mexico och Utah, har medlemmar skickat in en stämningsansökan om att få mer tid för valsedlarna att få komma fram till vallokalen, eftersom postgången är dålig i reservatet. Men Trump-regeringen har slagit tillbaka och givit sig in i en juridisk strid om saken.

Arizona är, efter Oklahoma, den delstat med högst andel amerikansk ursprungsbefolkning: drygt 300 000 av de 6 miljoner invånarna i delstaten. Det innebär att de skulle kunna vara en maktfaktor i valet – om de bara röstade. USA:s ursprungsbefolkning fick rösträtt först 1948, och i Arizona är valdeltagandet fortfarande mycket lägre i reservaten jämfört med i resten av delstaten.

Många saknar en konventionell postadress, vilket gör att de inte kan registrera sig som väljare. Brist på valinformation på ursprungsbefolkningarnas språk är ett annat problem.

För få vallokaler och dåliga resurser för att genomföra val i reservaten ligger bakom det låga valdeltagande bland ursprungsbefolkning i delstater som Arizona, visar en rapport från The Native American Voting Rights Coalition från 2018. Att de ofta känner sig utanför det amerikanska samhället förvärrar problemet ytterligare.

På Julian Castros möte vid shoppingcentret i Tucson träffar vi Gabriella Cázares-Kelly, en av de 13 000 invånarna i reservatet Tohono O’odham Nation i södra Arizona.

– Vi står faktiskt på vår stams traditionella mark just nu, så välkommen, säger hon och skrattar, och sveper med handen över parkeringsplatsen.

Gabriella Cázares-Kelly har gjort det till sitt livsprojekt att registrera väljare och öka valdeltagandet i Tohono O’odham Nation, genom gräsrotsorganisationen Indivisible Tohono som hon varit med om att grunda.

– Vi förklarar och förenklar valprocessen för folk, och använder ett språk som är mer tillgängligt, säger hon.

När vi kör runt i reservatet i öknen med blå berg i horisonten ser vi Gabriella Cázares-Kellys namn på skyltar nedstuckna intill enkla hus, bredvid halloweendekorationer och trasiga bilar. Hon kandiderar i år som ”County Recorder” i kommunen, en folkvald post som hanterar frågor om väljarregisterering.

– Kravet på legitimation för att få rösta är ett stort problem, Vissa delar av reservatet ligger tre-fyra timmar bort från närmaste kontor som utfärdar ID-kort. Det gör att många saknar legitimation, säger Gabriella Cázares-Kelly.

– Det finns ett helt system som utformats för att hålla oss borta från att rösta. Och om vi inte gör någonting åt det kommer det fortsätta så.

Fakta: USA-valet

• Hålls den 3 november.

• I USA röstar inte väljarna fram presidenten genom ett nationellt majoritetsval, utan genom 538 representanter, elektorer, som väljs genom medborgarnas röster och vars antal baseras på folkmängd i delstaterna.

• Det gör att delstater som Arizona, där det är jämnt mellan Republikanerna och Demokraterna blir eftertraktade.

• Demokraternas presidentkandidat har bara tagit hem Arizona en gång de senaste 70 åren, men i år leder Joe Biden över Donald Trump i mätningarna.

• 2016 låg valdeltagandet i USA bara på knappt 54 procent, jämfört med drygt 87 procent i Sveriges senaste riksdagsval.

Text: Jonas Cullberg
Foto: Mattias Lundblad