Opinion
Om Trump faller gör han det på eget grepp
En stor del av förklaringen till Trumps seger är att han positionerade sig till vänster om Hillary Clinton i avgörande frågor i valet 2016, skriver Martin Persson, ledamot i SSU:s förbundsstyrelse.
N u på förhand kan utfallet i det amerikanska presidentvalet se givet ut. I de nationella opinionsundersökningarna leder Joe Biden med tio procentenheter medan Donald Trump blivit hårt kritiserad för hur hans administration har hanterat coronapandemin. Men Trump har fortfarande en chans att vinna valet den 4 november.
Donald Trump är en kronisk mytoman som gjort grovt nedsättande uttalanden om kvinnor, etniska och religiösa minoriteter och hans sätt att styra landet är ett hot mot demokratin, rättsstatens principer och det internationella samarbetet. Ändå lyckades han vinna presidentvalet 2016. Att Demokraterna inte lyckades behålla regeringsmakten trots Trumps tillkortakommanden är ett enormt misslyckande.
Det visar på hur tilltalande och efterlängtad hans anti-etablissemangsretorik och populistiska ekonomiska förslag var för många väljare. Att tolka valresultatet 2016 som att amerikanska väljare är rasister och sexister vore ett stort misstag. Miljontals väljare röstade på Obama två presidentval i rad och valde senare att lägga sin röst på Trump. I själva verket är en stor del av förklaringen till Trumps seger att han positionerade sig till vänster om Hillary Clinton i avgörande frågor i valet 2016:
-
Sjukvården. Trump sa skulle ta fram ett nytt sjukvårdssystem som skulle garantera alla amerikaner god sjukvård (idag står 28 miljoner amerikaner utan sjukförsäkring och många med försäkringar nekas den vård de behöver).
-
Handelspolitiken. Trump lovade att förhandla fram nya handelsavtal för att skydda amerikanska jobb i industritunga delstater som tidigare drabbats av utflyttning och urholkning av stadskärnor till följd av avindustrialisering.
-
Utrikespolitiken. Trump lovade att avsluta alla till synes ändlösa krig i Mellanöstern och använda pengarna till att bygga upp ny och moderniserad infrastruktur i USA.
-
Invandringen. Under fler decennier har USA haft ett dysfunktionellt migrationssystem som lett till att miljontals människor har befunnit sig i landet som papperslösa under lång tid och att arbetskraftsinvandring överutnyttjats, pressat löner för inhemska arbetare och snedvridit konkurrensen. Trump lovade förändring.
-
Korruptionen i Washington. Väljare i USA ser politisk korruption som det största politiska problemet och Trump utnyttjade det till fullo. Hans kritik mot Hillary Clinton fick en positiv respons. Inte för att Clinton var en unikt korrupt politiker, men för att hon blev en representant för ett politiskt system där valkampanjer finansieras till stor grad av obegränsade donationer från miljardärer och gigantiska globala företag. I kontrast var Trump kandidaten som uppfattades som immun mot påverkan från mäktiga lobbyister eftersom han själv var rik nog till att finansiera sin egen kampanj.
Det är värt att notera att väldigt få av hans löften infriades. Men där och då attackerade han Clinton ”underifrån” på ett effektivt sätt och porträtterade henne som en del av den politiska eliten som i korrumperat samarbete med bjässarna på Wall Street och tech-jättarna i Silicon Valley skapat en ekonomi där ”vanligt folk” som inte bor i storstäder och som inte har en högre utbildning inte får plats.
Nu kretsar budskapet kring att hylla skattesänkningar och avregleringar och att anklaga Biden för att vara ”smygsocialist”
Man kan fråga sig om Demokraterna har lärt sig läxan från 2016. På deras konvent i augusti valde Biden, Harris och flera av huvudtalarna att lägga tonvikten i sina tal på halvhjärtad symbolisk godhetssignalering istället för verkningsfulla ekonomiskpolitiska reformer som har en direkt påverkan på amerikaners liv. Symboliken hamnade i fokus och substansen fick knappt utrymme i talarstolen.
År 2020 låter Trump annorlunda jämfört med 2016, sannolikt för att han idag omgiver sig av andra rådgivare. Nu kretsar budskapet kring att hylla skattesänkningar och avregleringar och att anklaga Biden för att vara ”smygsocialist”. Det är en klassisk republikansk retorik som känns igen från tidigare republikanska presidentkandidater men inte något som hans bas av arbetarklassväljare brinner för.
Att positionera sig till höger om Biden är ett stort misstag av Trump. Om Biden vinner valet så är det inte för att han bedrivit en slagkraftig kampanj utan för att Trump fallit på eget grepp.
Martin Persson, ledamot SSU:s förbundsstyrelse