SLUTREPLIK. Språkkravet innebär att alla ska med

M in artikel om Socialdemokraternas förslag att villkora försörjningsstöd mot att studera svenska om det är språksvårigheter som kan antas ligga bakom en sysslolöshet har väckt en del reaktioner. Bland annat svarade Conrad Palmcrantz i en replik som publicerades den 27 april på Frihet.

På min argumentation kring själva sakfrågan har jag inte fått så mycket mothugg, vilket är intressant. De flesta verkar hålla med mig om grundpremissen: Det ska vara möjligt att ställa krav på att de som bor och verkar i Sverige bidrar till samhället. Stötestenen för många är vilka signaler som sänds ut när man genom ett politiskt förslag markerar mot en redan utsatt grupp.

Palmcrantz ingång i frågan är att premissen “Gör din plikt, kräv din rätt” var ett krav mellan jämlikar i arbetarrörelsens begynnelse, där plikten låg mot kollegorna och kravet på rättigheterna ställdes genom medlemskap i fackförbund och parti. Det var ett uttryck för solidaritet och gemensam kamp. Så långt håller jag med. Jag skulle dock vilja tillägga att dessa krav senare fördes upp på en bredare samhällsnivå som inkluderar alla, i och med skapandet av folkhemmet och den allmänna välfärdsstaten. Numera ställs kraven genom våra offentliga institutioner men det är fortfarande krav som ställs mellan jämlikar genom de regler vi demokratiskt kommit överens om. Palmcrantz underskattar även förslagets effekt – i majoriteten av kommunerna är det inte möjligt för socialsekreterare att ställa krav på deltagande i språkundervisning.

Språkkravet ligger i linje med en socialdemokratisk syn på vårt samhälle och den solidariska tanken att alla ska med. Att genom ekonomiska incitament styra människor till en situation där de inte behöver det kommunala försörjningsstödet för att klara vardagen. Det är inte ett uttryck för misstänkliggörande eller skuldbeläggning. Tvärtom är det ett tecken på att samhället tar sitt ansvar för att inkludera alla i samhällsgemenskapen.

Denna utmaning har efter flyktingkrisen 2015 tagit en annan form, vilket språkkravet är en reaktion på. Signalvärdet blir att tydligt klargöra vilka spelregler som gäller i Sverige, snarare än att misstänkliggöra eller skuldbelägga en hel grupp. För sanningen är att du har mycket lättare att få ett jobb och integreras i samhället om du kan svenska.

De flesta torde se SFI som en fantastisk möjlighet att kostnadsfritt lära sig svenska. Men samtidigt ser vi att det finns grupper som aktivt undandrar sig samhället och då behöver vi använda alla verktyg vi har, inklusive språkkravet, för att bryta en utveckling mot parallella skuggsamhällen.