Snabbguide till att fatta EU

E U-val: Hålls vart femte år i alla EU-länder. I Sverige är det val den 26 maj.Precis som i riksdagsvalet måste partierna nå över 4 procent för att komma in i parlamentet, och just nu finns två partier representerade utöver de som finns i riksdagen: Feministiskt Initiativ och Partiet Vändpunkt (men Max Andersson som sitter för PV räknas nu som politisk vilde).

Vallista: Precis som i andra val finns det en vallista som varje parti presenterar med sina kandidater till Europaparlamentet. Hur många från varje parti som väljs in i parlamentet från varje parti beror på hur många röster de får, och man tar då kandidater från namn ett och nedåt. MEN man kan också personkryssa in någon i parlamentet som befinner sig längre ner på listan, så kom till exempel Anna Hedh som sitter för S in.

Europaparlamentet: EU:s folkvalda organ. Medborgarna i de 28 medlemsländerna röstar fram de totalt 751 ledamöterna, vars uppgift är att företräda sina medborgares intressen när Europaparlamentet tillsammans med ministerrådet röstar igenom eller stoppar nya lagar. Parlamentet tar också beslut om budget och de ska hålla koll på EU-kommissionen. Just nu kommer 20 parlamentariker från Sverige, ett antal som är baserat på Sveriges folkmängd. Denna siffra kommer justeras om/när Storbritannien slutar dansa runt och lämnar already.

Politiska grupper: I Bryssel delas de olika parlamentarikerna upp i grupper efter partitillhörighet och ideologi (det vill säga konservativa sitter med andra konservativa, progressiva med andra progressiva, liberaler med… ja ni fattar). Grupperna som finns i dag är EPP (Kristdemokrater, här ingår kristdemokrater och moderater) S&D (Socialdemokrater, här ingår Socialdemokraterna och Feministiskt Initiativ) ALDE (Liberaler, här ingår Liberalerna och Centerpartiet) De gröna/EFA (gröna partier, här ingår Miljöpartiet och Partiet Vändpunkt) ECR (konservativa, här ingår Sverigedemokraterna) GUE/NGL (Vänster, här ingår Vänsterpartiet) och EFDD (Frihet och direktdemokrati). Märk väl att man inte behöver vara överens bara för att man sitter i samma politiska grupp: socialdemokrater kan till exempel skilja sig åt mycket i olika länder. Ofta kan man istället hitta gemensamma nämnare i vissa frågor (som socialpolitik) eller hitta allierade i en öst- och västuppdelning. Det finns också ledamöter som är grupplösa (hit hör i regel rätt… udda partier. Till exempel grekiska kommunistiska KKE eller högerextrema Jobbik från Ungern). 

Politiskt sakkunnig: Person som arbetar med parlamentarikerna för att ta fram och bearbeta underlag i olika frågor.

Utskott: I parlamentet får de folkvalda EU-parlamentarikerna sitta i olika utskott där de arbetar för särskilda frågor. Det kan vara frågor som miljö, försvar, transport, jordbruk, sociala frågor och utbildning.Det är här man granskar lagförslagen från kommissionen, och efter att förslaget är färdigbehandlat ska det debatteras och beslutas om i parlamentet. Röstning sker, man frågar ministerrådet vad de tycker och BAM! Man kan ha en ny lag! (Eller inte). Det är alltså parlamentet, kommissionen och ministerrådet som förhandlar för att nya lagar ska gå igenom efter att förslag har bearbetats i utskotten.

Talman: Den som leder arbetet i Europaparlamentet och som är dess representant på möten. Hen väljs av parlamentet på 2,5 år. Just nu är talmannen den italienske kristdemokraten Antonio Tajani.

Ministerrådet: Precis som namnet antyder består det här rådet av ministrar från EU-ländernas regeringar. Vilken minister det är beror på vilken fråga som rådet ska behandla. Det är ministerrådet som tillsammans med Europaparlamentet ska hissa eller dissa EU-kommissionens förslag på nya lagar. Innan ministerrådet fattar beslut ska de dock dubbelchecka med regeringen hemma. För att komplicera allt ännu mer kallas detta råd också för Europeiska unionens råd.

Europarådet: Nej! Inte ett råd till! Jo, men det här är faktiskt inte knutet till EU, vilket är orimligt förvirrande. Det är istället precis vad det heter och är ett råd för Europa, med 47 medlemsländer, och dess funktion är att arbeta för att främja demokrati och mänskliga rättigheter.

EU-kommissionen: Kan kallas för EU:s regering. Kommissionen består av 28 kommissionärer, en från varje land, och deras uppgifter är att föreslå nya lagar och att kontrollera att lagarna som finns följs. Kanske känner du igen namnet Jean-Claude Juncker? Han chefar här. Kommissionen utses var femte år av ländernas regeringar och de som ingår ska verka för hela EU och inte särskilt för sitt land. Man kan likna dem vid ministrar, då de har ansvar för olika områden.

Europeiska rådet: Ja, vi vet, det är en jäkla massa råd men bear with us. I Europeiska rådet träffas EU-ledarna (det vill säga statsministrar, premiärministrar och presidenter/regeringschefer) för att fastställa EU:s politiska agenda. Det är den högsta instansen för EU:s politiska samarbete, och de har toppmöten minst en gång i halvåret som kallas EU-toppmöten. Där fastställer de politiska riktlinjer och prioriteringar (men stiftar inte lagar, det gör Europaparlamentet och ministerrådet), hanterar särskilt känsliga frågor och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt utser vissa av höjdarna i unionen, som i kommissionen och centralbanken. Ordförande här är polske Donald Tusk. SÅ: Chef för Parlamentet (de som röstar och har sig) Tajani, chef för kommissionen (lagförslagsgänget) Jean Claude Juncker, chef för Europeiska rådet (creme de la creme-personerna) Donald Tusk. Glasklart?

EU-fördrag: Unionens ”skal”. Bestämmer spelutrymme för hur EU kan fatta beslut och hur stora befogenheter unionen har. Har dykt regelbundet upp nya fördrag. När folk talar om att EU har fått för mycket/för lite makt så är det på grund av fördragen. I takt med nya fördrag så har EU fått mer makt.

Förordningar: Bindade ”lagstiftning”. Detta toppar nationell lagstiftning och medlemsländer MÅSTE följa förordningar. Man får inte stifta lagar emot förordningar och har man en lagkonflikt så är det EU:s förordningar som gäller.

Direktiv: Ett direktiv är en rättsakt som beskriver mål som medlemsländerna måste uppnå inom en viss tid – men länderna får själva fatta beslut om hur målen ska uppnås, det vill säga landet stiftar de nya lagarna som krävs för att leva upp till EU-direktivet. Direktiv är bindande för alla medlemsländer och har därför mer tyngd än till exempel en konvention.

Konvention: En konvention är en sorts internationell överenskommelse som kan handla om olika typer av avtal. En konvention är någonting ett land kan välja att skriva under och är inte bindande på samma sätt som ett direktiv.

EMU: Sjukt cool fågel! Men också Ekonomiska och monetära unionen, det vill säga den ekonomiska delen av Europeiska Unionen. Alla länder, även de som inte har euro, ingår här – men vissa delar av politiken berör bara de länder som har den gemensamma valutan.

ECB: Låter som en nätdrog men är förkortningen av Europeiska centralbanken. Den arbetar med penga-politiken i de länder som använder euro och arbetar för att hålla värdet på euron på en jämn nivå.

Bryssel: Här hänger Europaparlamentets utskott, och många förknippar Belgiens huvudstad med EU. Dock är det egentligen franska Strasbourg som är säte för EU, vilket gör att EU-parlamentarikerna fyra dagar i månaden får ta sitt pick och pack (bokstavligen, hela kontor ska med) och transportera det 40 mil till Frankrike.

Strasbourg: EU:s huvudsäte. Här har EU-parlamentarikerna möte en gång i månaden och vissa omröstningar ska ske här. Strasbourg är också huvudsäte för Europarådet (det där rådet som inte har med EU att göra) och Europadomstolen.