Opinion
Sossar måste inte vara tråkiga
Jag fick en ny följare på instagram igår. I min bio står det att jag är politisk redaktör på Piteå-Tidningen, vilket är mitt jobb. Jag är ledarskribent på en lokaltidning i Norrbotten. “Är du feministiskt initiativare eller vänsterpartist?” frågade min nya följare mig.
V
isst att folk kanske inte har koll på hur en ledarsida fungerar, att den liksom har en politisk färg som har med partier att göra, och att de allra flesta antingen är blå eller socialdemokratiska.
Men även om man inte har koll på det: Hur kan man anta, baserat på selfies och stories, att jag är F!are eller Vänsterpartist?
Det här är inte första gången detta händer mig. Svaret är det självklara, förstås:
Sossarna ses som gråa och tråkiga, vilket jag själv inte gör. Jag menar inte att höja mig själv till skyarna, jag bara fattar att jag uppfattas mer hipp än gemene företrädare för Socialdemokratin.
I min värld är det mainstream att vara sosse. Sossarna är Sveriges största parti, i en representativ demokrati. Sossarna är fan folket, liksom.
På ett sätt så tror jag att den socialdemokratiska partiorganisationen kan lära av sånt här.
Hur kommer det sig att det är mer troligt att en ung cool tjej med snygga kläder (ursäkta igen, det är inte min självbild, det är en liten del av mig men som är synligare på just Instagram) antas vara feministiskt initiativare eller vänsterpartist hellre än, vad uppenbarligen nästan var tredje svensk och ännu större andel norrbottningar är, det vill säga sosse?
Jo det har med bristande representation att göra.
Socialdemokraterna är dåliga på att värva unga och på att ta till vara på de unga som engagerar sig. Men S lär också de som är unga i partiet vad som är kodex för hur en sosse klär sig och hips vips går alla ungsossar runt klädda som kommunalråd.
Det är självfallet inget fel med att klä sig som ett kommunalråd även om man är 15, men det är ett problem att att Socialdemokraterna stöper unga i den mallen för att passa in.
Det handlar givetvis också om bilden många har av de mindre partierna på vänsterflanken som faktiskt inte alls samlar samma bredd av folk som S gör. Det är nog lättare att ”hitta hem” i F! än i S om man klär sig och uttrycker sig på de sätt jag gör. Men det är den enkla vägen.
Jag väljer väl fan inte åsikt baserat på dagens outfit.
Men jag är övertygad om att känslan av att ”passa in” avgör vart en också orkar lägga ner sin tid och sitt ideella engagemang. Vi kommer alltid stöta bort folk så länge vi inte aktivt inkluderar dem, för vi människor känner undermedvetet gemenskap i kläder, kultur och uttryck.
Därför är det så viktigt att jobba med medlemsvård, inkludering och mångfald inom partier. Folk ska alltid känna sig hemma i S, och S har heller inte råd att tappa folk, rent krasst.
Jag tror inte på idén om att den finns en mall för hur någon ska vara eller se ut som medlem i Socialdemokraterna.
Vi är så noga med säga att det här partiet är en plats för alla, samtidigt som jag fått höra saker som ”Ska du har på dig det där när du föreläser på partiets grundkurs? Jaja, vi får väl hoppas de lyssnar på vad du säger också” från företrädare när jag kommit i en färgstark topp till en helg där jag lägger ner min lediga tid på att prata om socialdemokratisk ideologi.
Nu ser jag det också som min plats finns i rörelsen: att visa upp att sådana som vi finns, både internt och utåt.
Jag kommer aldrig acceptera utomståendes bild av sossar som grå och tråkiga, och jag kommer aldrig acceptera sossars bild av att man inte borde agitera iklädd paljetter.
Att vara sosse är inte bara vanligt, mainstream, i mina ögon.
Att vara sosse är det coolaste som finns.
Kata Nilsson är socialdemokrat och politisk redaktör för Piteå-Tidningen. Du kan följa henne på Instagram via @katanilsson!