Staten ska inte spara på slagna kvinnor

J ämställdhetsmyndigheten öppnade i Angered i Göteborg den 1 januari 2018. Den var efterlängtad av alla utom av de politiker som gjort det till en sport att säga att jämställdhet nog är viktigt men som sedan vägrar lägga några som helst resurser på området.

Som feminist är jag långt mycket mer van vid aktivism än vid byråkrati, men vill man på allvar förändra samhället behövs något mer än hashtags och namninsamlingar. Det behövs folk som räknar, analyserar och utreder. Någon som fördelar skattepengar efter satta mål och som sedan följer upp.

Hashtags och rants på barrikaderna kan lyfta frågan, men vill man att #metoo ska få långsiktiga effekter även efter att media sprungit vidare till nästa fråga så behövs något annat. Då behövs det osexiga. Då behövs det torra pappersvändandet som inte blir snyggt på Instagram.
Och det pappersvändandet görs på myndigheter.

Jämställdhetsmyndigheten var efterlängtad när den kom. Pappersvändarna och forskarna hade nämligen upptäckt en sak: allt jämställdhetsarbete som pågick runt om på olika myndigheter och av olika offentligt stödda projekt låg huller om buller. Det var svårt att veta vad som gjordes var. Svårt att veta vilket arbete som gav effekt. Vad som faktiskt funkade. Vad som inte gjorde det.

Det var också svårt att se om olika projekt kunde samordnas och då också i slutändan ge mer resultat för mindre skattepengar. Någon behövde ta ett helhetsansvar. Svaret blev en myndighet för hela jämställdhetsområdet.

Det är inte små frågor vi pratar om här. Vi pratar om några så allvarliga samhällsproblem som mäns våld mot kvinnor, människohandel och hedersvåld. Knappast något man vill låta ligga huller om buller.

Så något så osexigt som en till statlig myndighet kan vara grundbulten i att något vi tycker är viktigt alls fungerar.

Föreställ er Sverige utan en myndighet som IVO, vars uppgift är att se till att sjukvården sköter sitt jobb och att patienter inte kommer till skada. Läkare och landsting gör sitt bästa för att ge patienter bra vård. Men ibland går något fel. I det läget ska inte landstinget eller läkaren granska sig själva. Det måste någon annan göra, för att i bästa fall se till att det inte går fel igen. Enter IVO.

Eller ta Arbetsmiljöverket. En myndighet vars krassaste uppdrag är att se till att ingen jobbar på en så dålig arbetsplats att de dör på jobbet. I år har ändå 42 personer dött på sina arbetsplatser. Fler har skadats. Som av en händelse vill Moderaterna, Kd, Sd och resten av alliansen skära i Arbetsmiljöverket också. Till skillnad från Jämställdhetsmyndigheten blir Arbetsmiljöverket kvar, men om vi vet att fler än på länge dött på grund av fel i arbetsmiljön borde myndigheten om något få mer pengar.

På måndag fattas slutgiltigt beslut om Jämställdhetsmyndigheten. Du kan fortfarande göra något. För i det här läget behöver vi aktivismen: skriv under namninsamlingar och maila till riksdagsledamöterna i utskottet.

Staten ska inte spara på slagna kvinnor eller på byggnadsarbetares säkerhetsutrustning.

Uppdatering 2018-12-19: Efter att Moderaternas och Kd:s budget behandlats i riksdagens utskott kommer Arbetsmiljöverket inte få minskat anslag. M och Kd föreslog ursprungligen en nedskärning på 25 miljoner. Så blir det alltså inte. Att Jämställdhetsmyndigheten läggs ned står fast.

Lotta Ilona Häyrynen är chefredaktör för Frihet.se. Tidigare arbetade hon med jämställdhetsfrågor på Socialdepartementet, bland annat under tiden som Jämställdhetsmyndigheten grundades.