Sverigedemokraternas oväntade ansikten

D et är höst i luften. Plaskdammen i Stockholmsförorten Sätra har tömts på vatten och utanför höghusfönstret har rönnbärsträdens lysande klasar gjort sin traditionsenliga entré.

Vi befinner oss hemma hos småbarnspappan och egenföretagaren Georges Chamoun, 38, en av de allt fler utrikesfödda svenskar som övervägt att lägga sin röst på SD inför det stundande riksdagsvalet.

-Du får ursäkta, men jag är inte på mitt bästa humör idag, du kan väl ta en kopp te så länge, säger Georges samtidigt som han skäller på den omedgörliga jobbdatorn som plågat honom hela eftermiddagen.

Det är en sen tisdagskväll några dagar innan löning. Tidrapporter ska ses över, mejl ska skickas, löner betalas ut och blanketter fyllas i. En minst sagt motig kväll för en driven entreprenör med många bollar att hålla reda på. Vardagsrummet som ikväll fått agera huvudkontor omges av en påfallande sakral känsla. Här finns flera Jesusmotiv, en knallröd bibel och noggrant placerade träkrucifix – föremål som vittnar om Georges syrisk-ortodoxa bakgrund och kristna värderingar. Själv anser han sig inte vara särskilt politiskt intresserad,  även om han medger en tendens till att luta mer mot högerkanten. På senare år har han även utvecklat en mer nyanserad inställning till SD:s restriktivare invandringspolitik.

– Som egenföretagare jobbar jag väldigt hårt, ibland 16-17 timmar per dag, sex dagar i veckan. Det är slitsamt, men jag ser till att göra rätt för mig och jag förväntar mig en god arbetsmoral bland mina anställda. Tyvärr har det inte infriats bland vissa invandrarkillar som jag har anställt vilket lett till stor frustration och en längtan efter hårdare tag. För mig är det viktigt att man gör rätt för sig och jobbar hårt när man kommer hit och där har SD varit väldigt tydliga i sin jobb- och invandringspolitik, till skillnad från andra partier, anser Georges.

Med mindre än en vecka kvar till valet växer frågorna och oron över Sverigedemokraternas starka frammarsch runt om i landet. Partiets väljarbas utvidgas kraftigt och vinner en del stöd från oväntat håll. Det visar den senaste partisympatiundersökningen från SCB (Statiska centralbyrån). Rapporten som släpptes den 11 juni i år vittnar om att stödet för SD bland utrikesfödda och personer med utländsk bakgrund ökat till 11, 3 % respektive 12%. Siffror som kastar omkull bilden av den traditionelle sverigedemokraten.

Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, har forskat rikstäckande om SD:s väljare och kan se flera bidragande orsaker till partiets ökade attraktionskraft bland vissa invandrargrupper. Bland annat pekar han på rivalitetsmekanismer som kan uppstå när antalet nyanlända ökar och konkurrensen om jobb blir större. Stödet för SD kan på så sätt motiveras med en slags självbevarelsedrift och ett behov av att skydda sin position och ställning i samhället.

-I min forskning har jag lagt märke till att det råder en viss irritation över att en del invandrare inte jobbar, saknar pliktkänsla och istället går på bidrag. Det verkar finnas en känsla av att de själva minsann fick jobba och slita för att etablera sig när de kom hit och att det därför vore på sin plats att de som kommer hit bör anstränga sig lika hårt, förklarar Sannerstedt.

Han får medhåll av statsvetaren Andrej Kokkonen som menar att de problem som en ökad invandring kan innebära drabbar invandrare först, då nyanlända tenderar att söka sig till samma typer av jobb, samt bosätta sig i invandrartäta bostadsområden där resurserna redan är begränsande.

– Man kan tänka sig att när man väl är inne i systemet så vill man helt enkelt skydda sin situation, säger Kokkonen.

Vidare visar SCB:s undersökning att stödet för SD främst går att härleda till inomeuropeiska och östeuropeiska invandrargrupper – till personer som inte känner sig lika hotade av SD:s invandringspolitik. Men rapporten pekar också på ett nyvunnet stöd bland kristna minoritetsgrupper från mellanöstern.

-Ja det stämmer att vi noterat en ökad tendens bland denna grupp att stödja SD, säger Sannerstedt och menar på att konflikten och spänningarna mellan kristna och muslimer i hemlandet ligger till grund för det ökade stödet.

Han poängterar också att tanken om att ”utlandsfödda” på något sätt skulle vara en homogen grupp som delar politiska värderingar måste revideras. De kulturella, politiska och sociala skillnaderna mellan invandrare är lika stora som de är över resten av hela världen, förklarar Sannerstedt.

-Det man bör komma ihåg är att Sverigedemokraterna främst har en udd riktad mot muslimer när de belyser faran med exempelvis kulturkollisioner. Partiet har länge drivit en stark islamkritisk linje, något som kan tänkas väcka sympati bland kristna minoritetsgrupper som flytt undan förföljelser, utsatts för traumatiska övergrepp och straffats för sin kristna religionstillhörighet, säger han.

Georges bekräftar Sannerstedts teori och berättar att flera av hans släktingar och bekanta valt att rösta på Sverigedemokraterna av just religionsrelaterade anledningar.

-Motståndet mot muslimer har alltid funnits bland syrianer och assyrier. Det är något som man växer upp med och som kan spåras ända till det Armeniska folkmordet och säkert längre tillbaka än så. Men efter IS terrorattacker och förtryck av kristna i mellanöstern så märkte jag personligen av ett starkare stöd för SD,  bland annat på Facebook-delningar och sociala medier. Det är synd att det blir så. Jag har många vänner som är muslimer och som tagit starkt avstånd från IS. Det är synd att de ska behöva stå till svars för det, säger Georges.

Klockan börjar blir mycket och utanför fönstret har det hunnit blir nattsvart. Men innan vi rundar av intervjun vill Georges visa mig en sak.

-Vänta, här ska du får se, säger Georges och plockar fram ett par gulnande tidningsblad som han försiktigt vecklar ut och placerar omsorgsfull över matsalsbordet. En av tidningsrubrikerna lyder “ De får stanna”.

Georges berättar om sin egen flykt undan det blodiga inbördeskriget i Libanon. Familjen kom till Sverige den 29:e februari 1986, dagen efter mordet på Olof Palme. En kort tid därefter fick de stanna. På frågan om han eller hans släktingar kan identifiera sig med de invandrare som idag flyr till Sverige för att söka samma trygghet som de en gång gjorde, svarar han att glömska ibland har förmågan att ta över.

-Så fort man får det lite bättre så glömmer man bort sin egen utsatthet. Det enda man bryr sig om är att försvara det man har.  Men jag har aldrig glömt. När jag övervägde att lägga min röst på SD så reagerade jag i affekt för att jag var arg . Men nu har jag hunnit ändra mig. För innerst inne så vet jag att en röst på SD går emot allt jag tror på, säger Georges samtidigt som han fingrar på korset runt halsen.

Text och bild: Odessa Fardipour, frilansjournalist