Mellanårsval i USA – Allt du behöver veta!

E n tredjedel av platserna i senaten, alla platser i representanthuset, flera guvernörsposter, flera delstatskongresser och flera folkomröstningar.

Generellt kampanjar Republikanerna på så kallade hårda frågor: mer gränskontroller och mindre invandring.
Trump gör ett stort nummer av att ekonomin går bra (vilket den gör). I konservativa delstater – exempelvis North Dakota, Indiana och Tennesse – är Donald Trump ett flöte för Republikanerna. Där har partiet också vunnit på turerna kring Brett Kavanaugh, Trumps konservative domarkandidat som anklagades för våldtäkt.

I vänsterinriktade delstater och distrikt skadar Trump och Kavanaugh i stället Republikanernas chanser. Det gäller även i välbärgade distrikt som Orange County utanför Los Angeles där väljarna är höger men stöder abort och hbtq-rättigheter.

Demokraterna kampanjar på varierande teman. Är Trump impopulär i valkretsen kritiserar man honom. Lutar distriktet lutar åt höger anpassar man sig till det. Däremot sluter nästan alla demokratiska kandidater upp bakom sjukvård till alla – också i konservativa distrikt. Efter några år med Obamacare bedömer man att frågan är en valvinnare.

Intressant är också att Demokraterna på några håll ställer upp med rakt igenom progressiva kandidater trots att delstaten eller distriktet är mitten- eller högerorienterat. Ett par exempel är guvernörsvalen i Georgia och Florida.

Demokraterna går fram med rekordmånga vänsterkandidater och rekordmånga kvinnor, färgade personer och hbtq-personer. Det speglar Bernie Sanders påverkan, #metoo-rörelsen och att Demokraterna har en allt yngre medlemskår som är ganska vänster och mycket positiv till invandring, aborträttigheter och hbtq-rättigheter.

Republikanerna har en knapp majoritet (51 av 100 mandat) i senaten. De har majoritet i representanthuset: 235 av 435 mandat (Demokraterna har 193 mandat och 7 platser står för tillfället tomma). Republikanerna besitter också flertalet av de guvernörsposter och delstatskongresser som valet gäller.

Stor! Det kommer att tolkas som en folkomröstning om Trump.
I sak är detta viktigast: Får Demokraterna majoritet i representanthuset kommer de att kunna stoppa lagförslag från Republikanerna, inklusive budgeten. De kommer att kunna skydda Robert Muellers utredning av Rysslandshärvan och till och med dra Trump inför riksrätt (vilket sannolikt skulle gynna Republikanerna).

Om Republikanerna behåller majoriteten i senaten kan Trump fortsätta att få igenom utnämningar av ministrar, myndighetschefer och federala domare. Till skillnad från i Sverige är USA:s domstolsväsende genompolitiserat. Domstolarna kan upphäva och i princip utforma vissa lagar och bestämmelser. Det är i praktiken de som avgör vilka fackliga rättigheter anställda har, om abort ska vara tillåtet och om partierna fortsatt ska tillåtas utforma valkretsindelningen till egen fördel. De avgör ytterst vilka regler som ska gälla för privat vapeninnehav och hur stränga miljö- och klimatlagarna kan vara.

Högsta domstolen har fem högerdomare och fyra vänsterdomare. Två av vänsterdomarna är över 80 år och en av dem har haft flera sorters cancer. Risken är stor att de kommer att behöva ersättas ganska snart. Med republikansk majoritet i senaten kan vi få se nya Kavanaughs.

Om Demokraterna tar fler guvernörsposter och majoriteten i fler delstatskongresser får de inflytande över valkretsindelningen till representanthuset. I flera delstater har Republikanerna manipulerat valkretsarna till den grad att Demokraterna beräknas behöva vinna över Republikanerna med 5–10 procentenheter för att få en majoritet av mandaten i underhuset.

Delstaterna har långtgående befogenheter. De tar till exempel ut skatter och bestämmer om de ska delta fullt ut i Obamacare-systemet. Den som intresserar sig för hur USA:s medborgare har det behöver intressera sig för vilket parti som styr delstaterna.

Ingen vet. Det är jämnt! Opinionsmätningarna tyder på att Demokraterna trots allt vinner representanthuset, tar hem några fler guvernörsposter men netto tappar något eller några mandat i senaten.

Demokraterna tuffar på överraskande starkt i Mellanvästern, det så kallade rostbältet som de senaste åren gått i republikansk riktning. Republikanerna håller mestadels ställningarna i klassiskt konservativa delstater men tappar i traditionellt republikanska men frihetliga distrikt.

Några stater är sakta på väg mot Demokraterna (bland andra Arizona och Georgia). Andra fortsätter sin vandring bort från partiet. Missouri är ett exempel.

I flera delstater har Republikanerna försvårat för framför allt låginkomsttagare och färgade att rösta. De har skurit ned på antalet vallokaler i fattiga områden, dragit in på förtidsröstningen och infört en komplicerad process för att registrera sig till att rösta. Trots detta verkar valdeltagandet bli högt, kanske till och med rekordhögt. Normalt gynnar det Demokraterna, men Trump har en enorm dragningskraft på konservativa väljare. Det är fullt möjligt att båda partierna mobiliserar ungefär lika mycket.

Jag kommenterar inte representanthuset eftersom det är fråga om 435 enskilda val. Jämna valdistrikt finns över hela USA.

I senatsvalen (länk till karta):

Montana, Indiana, Missouri, North Dakota och West Virginia – fem konservativa stater med varsin demokratisk senator som slåss för sina politiska liv. Utsikterna i North Dakota är usla. Indiana och Missouri är verkliga nagelbitare, medan Montana och West Virginia verkar någorlunda säkra.

I vågmästarstaten Florida utmanas den sittande demokratiske senatorn Bill Nelson av den utgående republikanske guvernören Rick Scott. Valet ser ut att bli en rysare.

Nevada och Arizona är två stater med både en hög andel vit, konservativ befolkning och en stor latinamerikansk befolkning. Där är också valen sensationellt jämna, men Demokraterna spås ha goda chanser att ta hem senatsplatserna här.

Konservativa Texas och Tennessee: Här har Demokraterna rekryterat starka namn i Beto O’Rourke och Phil Bredesen men kommer troligen ändå att förlora.

Du som är riktigt inbiten ska också följa New Jersey. Där är den sittande senatorn, demokraten Bob Menendez, skadeskjuten av korruptionsanklagelser. Han lär vinna till slut, men inget är givet.

I guvernörsvalen (länk till karta):

Florida, Wisconsin, Maine, Kansas, Iowa. Fem delstater som länge haft extremt konservativa republikanska guvernörer. Opinionen är ohyggligt jämn utom i Maine, där demokraten leder.

Georgia. Sydstat där Demokraterna, precis som i Florida, gått fram med en mycket vänsterinriktad, svart kandidat. Viktigt i sak och symboliskt betydelsefullt med demokratiska segrar här. Valen ser ut att bli en strid på kniven.

Ohio, en klassisk vågmästarstat med stark industritradition. 2016 gjorde Hillary Clinton Demokraternas sämsta presidentval i delstaten på 30 år, men nu spelar demokraten Richard Cordray jämnt mot Republikanernas kandidat. I senatsvalet går demokraten Sherrod Brown mot en storseger, trots att han länge ansågs ha svårt för att bli omvald.

I folkomröstningarna:

Folkomröstningar är vanliga i USA. De används ofta taktiskt. Där Demokraterna har svårt att få igenom höjd minimilön tar de frågan till folkomröstning. Där Republikanerna inte får igenom skattesänkningar gör de samma sak. Här kommer ett axplock från årets skörd.

Sjukvård: Nebraska, Idaho och Utah röstar om fler låginkomsttagare ska få ansluta sig till ett nationellt sjukvårdsprogram.

Energi, klimat och miljö: Washington (alltså delstaten där Seattle ligger) röstar om att införa en koldioxidavgift (skatt). Kalifornien röstar om delstaten ska dra tillbaka skattehöjningar på bensin och fordon som infördes för att förbättra vägar och bygga ut tåg- och busstrafik.

Minimilöner: Missouri och Arkansas röstar om höjda minimilöner.

Skatter: Florida röstar om det ska krävas två tredjedelars majoritet i delstatskongressen för att höja skatterna.

Rösträtt och valkretsindelning: Florida röstar om tidigare fängelseinterner ska kunna återfå sin rösträtt efter avtjänat straff. Med dagens bestämmelser saknar var femte svart man i delstaten rösträtt. Michigan, Utah, Missouri och Colorado röstar om rättvisare regler för valkretsindelningar.

En bra tumregel i amerikansk politik är: Överskatta aldrig Demokraterna och underskatta aldrig Republikanerna. Kom ihåg att politiker som George W. Bush och till och med Trump är minst lika typiskt amerikanska som Obama. Trumps popularitet växer, han har starkt stöd i sitt parti. Det kommer att spela roll i valet.

Daniel Johansson har kampanjat för både Barack Obama och för Hillary Clinton. Han är tidigare vice ordförande för S-studenter.

Omslagsfoto av Andy MacMillan / Unsplash

Profilfoto av Daniel Johansson från Clinton-kampanjen 2016