Rör inte våra bibliotek – här är argumenten

D et blågröna samarbetet i Stockholm har bestämt att det ska sparas in rejält inom stadens kultursektor – närmare bestämt 49 miljoner kronor. Beslutet påverkar bland annat biblioteken med kraftiga besparingar som följd. En av de mer drastiska åtgärderna är att nästan hälften av tjänsterna på Stadsbiblioteket i centrala Stockholm ska bort. I dagarna framkom också att det Internationella biblioteket, med böcker på en mängd olika språk, ska flytta från Odenplan till Fridhemsplan för att spara pengar – något många tror kommer ske på bekostnad av utbudet av litteratur och den i dag mångspråkiga personalen.

Dessa beslut har väckt stora protester, men tyvärr är indragna medel till kultursektorn något som ofta följer med borgerlig politik (i det här fallet med Miljöpartiets goda minne). Besparingsivrarna tycker kanske att det är lätt att fråga sig varför vi behöver en gammal dammig bibbla eller två? Går ens någon dit? Och så här i det digitalas tidsålder, när all världens böcker finns knapptryck bort – inte behöver vi biblioteken då?

Sanningen är istället att biblioteken behövs, och det kanske mer än någonsin.

1. Svenskarna gillar bibliotek – och vi går dit oftare än vad du tror

Biblioteken ligger i topp när det gäller förtroende för olika samhällsinstitutioner.

En studie från Svensk biblioteksförening som kom förra året visar att 54 procent av befolkningen besöker ett folkbibliotek minst en gång om året, och att 82 procent av dessa har en positiv bild av sitt bibliotek. I just Stockholm gjordes fler besök än någonsin tidigare på biblioteken – 11 miljoner – och utlåningen ökade med tre procent. Inte direkt anledningar att spara in på verksamheten?

2. Biblioteken har en positiv effekt på samhällsekonomin

Se där, ett argument även borgerligheten borde uppskatta! Både danska och finska studier visar nämligen att biblioteken har en positiv verkan på samhällets ekonomi. Det handlar om allt från att uppmuntra läslust hos unga som senare leder till vidare studier (vilket som vi vet rejält smörjer ett lands BNP) till att biblioteken verkar som arbets- och studieplats samt hjälper människor med digitala tjänster.

3. Bibliotekens sociala funktion

I en allt mer kapitalistisk tid är det få ställen där du kan få spendera tid utan att betala för dig (en kaffe på Espresso House kostar ju nästan 40 spänn). Bibliotek runt om i landet är därför nästan unika i sitt utbud av kostnadsfria lokaler att vistas i och gratis aktiviteter, utöver de fria lånen. De senaste åren har dock flera bibliotek haft problem med hot, stök och vandalisering, just för att de är en av få platser folk kan vara på. Det här är något som riskerar att öka med mindre personaltäthet och minskade resurser.

4. I fake news-eran behövs biblioteken

Alla har inte råd att köpa fackböcker eller prenumerera på en tidning – men de allra flesta kan skaffa ett bibliotekskort. I rapporten Den femte statsmakten lyfts värdet av en plats där det finns material och förutsättningar för att själv tillgodogöra sig kunskap – särskilt i tider när antidemokratiska krafter hotar samhället.

5. Biblioteken är en del av vår digitala framtid

För den som tycker att fysiska bibliotek känns förlegade kan man upplysa om att utlåningen av e-böcker ökade med 30 procent förra året. När vi lever allt större del av vår tid i det digitala är det en självklarhet att göra litteraturen tillgänglig även där, något biblioteken behöver resurser för att jobba med. Dessutom står vi inför en helt ny utmaning i och med behovet av att digitalisera våra kulturarv: något Sverige i dag inte har en samlad politik för att göra. Här kan biblioteken fylla en viktig funktion men då krävs kunnig personal, tid och kanske framförallt – pengar.