Så blir du självlärd ekonomiexpert

E konomisk kunskap krävs för mycket: att försvara expansiv finanspolitik för full sysselsättning, grön omställning, investeringar i bostadsbyggande och välfärd eller det nödvändiga i att överge inflations- och överskottsmålen.  Ekonomi är högst politiskt, men det är inte något högerämne. Vänstern måste göra det till sitt eget! Ju bättre socialister och maktkritiker förstår det ekonomiska systemet och hur det gynnar, missgynnar och påverkar oss alla, desto lättare kan vi besegra meningsmotståndare och leverera lösningar på framtidens utmaningar.

Ekonomi är inte svårare än andra ämnen, men ”tid är pengar” – det krävs att man har tålamod och lägger tid på ekonomiska frågor. Men om man känner sig ganska ny inom ämnet – hur ska man börja? Ett bra sätt kan vara att skaffa sig en överblick över samhällsekonomin, och då kan statistik bli en hjälpande hand.

Här är således 10 tips på källor med lättöverkomlig ekonomisk statistik:

SCB– Visste du att 5% av svenskar äger närmare 80% av privatägda aktier? Denna och annan statistik publicerar SCB, kanske den bästa källan i ett svenskt sammanhang. För den som vill fördjupa sig publicerar SCB även rapporter om ”Företagens ekonomi”, Finansmarknadsstatistik, Arbetsmarknadsstatistik, Inkomststatistik med mera.

Largest Companies– Vilket företag anställer flest i din region? Hur många miljarder tjänar Sveriges lönsammaste företag? Vilka företag är störst i Norden?

Trading Economics– Lättövergriplig statistik över världens råvarupriser, aktiemarknader, valutor samt makrostatistik på landsbasis.

Börsen, OMX Nasdaq– De största företagen finns inte sällan på börsen. Via Stockholmsbörsens hemsida kan du se den svenska och nordiska kapitalismens största branscher, företag, nyckelpersoner, osv.

Ekonomifakta– Vill du ha övergriplig data över det svenska skattesystemet eller över privata utförare i välfärden? Ekonomifakta ägs av Svenskt Näringsliv och har en tydlig högerprofil. Sidan tar inte upp kapitalflykt och andra kontroversiella ämnen, och mycket av dess innehåll är tydligt näringslivsinriktat. Icke desto mindre finns mycket lättöverskådlig fakta på sidan som kan vara värd att se över (nyckelord: var källkritisk!)

Årsredovisningar– I en tid då vem som helst kan äga en aktie, och således en del av ett börsnoterat företag, är tanken företagen ska genomsyras av en viss transparens. Således finns bra överblick över samtliga företag i dess årsredovisning (och ofta även på dess hemsidor). Hur många företag äger Wallenberg? Hur många elever går i Academedias skolor? Vilka vapen exporterar SAAB till vilka länder? Svaret finns i SAABs, Investors och Academedias årsredovisningar.

Wikipedia– Läser man Wikipedia med ett källkritiskt öga kan sidan vara till stor hjälp. Här kan du lära dig om länder (’Economy of Sweden/South Korea/ Iran/ Cuba’ etc) om företags-och nationalekonomiska variabler, om storföretagen (Amazon, Microsoft, Nordea, Volvo), om Marx, Marxism, Keynes, Post-Keynesianism, Neo-Liberalism, Finansialisering och så vidare. Källhänvisningar som läggs in kan vara värdefulla och den engelskspråkiga versionen är superb.

Affärspress – Några av de senaste besluten och händelserna inom industri- och finansvärlden redovisas i affärspress. En del näringslivstidningar, såsom Financial Times, är realpolitisk och av mycket hög journalistisk kvalité. Annat, t ex Dagens Industri, kan kännas mer ideologisk. Oavsett, affärspressen beskriver vad som sker just nu i kapitalisternas värld.

Google – Vad innebär bruttosoliditet, ROE, Unemployment? Nyfiken på företag, länders ekonomier och deras ekonomiska historia? Googla! Igen, var källkritisk.

Rapporter, böcker, bloggar och forskningsartiklar– Givetvis kan inte allt förklaras enbart genom siffror. Teori och historia kan sätta ett komplext ämne i en mer sammanhängande kontext. Läs Mazzucato, Ha-Joon Chang, Chomsky, Keynes och Marx följare, med flera!