Vad innebär S nya migrationspolitik?

F örslagen presenterades under fredagen av statsminister Stefan Löfven och migrationsminister Helene Fritzon. Enligt dem är den nya politiken restriktiv, men värnar asylrätten. Sofia Rönnow Pessah, asylrättsjurist på Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, är inte helt säker på att det stämmer:

– Asylrättens kärna är att människor som är i behov av skydd har en rätt att söka och få sådant skydd. Den så kallade Begränsningslagen – som gällt sedan sommaren 2016 och som nu föreslås förlängas – begränsar möjligheten att få skydd i Sverige. Beroende på hur förslagen om förlängda gränskontroller och fördubblingen av tiden innan ny asylansökan efter avslag utformas, finns det en risk att dessa förslag inte är förenliga med asylrätten. Det kan nämnas att de förslag som diskuteras inom EU – som Socialdemokraterna hänvisar till –  i vissa delar strider mot grundläggande asylrättsliga principer.

Enligt Socialdemokraternas förslag ska den tidigare tillfälliga migrationspolitiken från 2015 ligga fast tills att gemensamma regler har förhandlats fram på EU-nivå. Sveriges migrationspolitik ska på sikt inte ”väsentligt skilja sig” från övriga EU-länder.

Personer som beviljas asyl ska alltså även fortsättningsvis få tillfälliga uppehållstillstånd som norm och rätten till familjeåterförening är fortsatt begränsad. Sofia Rönnow Pessah menar att den tillfälliga lagen som nu delvis permanentas togs fram alldeles för hastigt redan från början.

– Begräsningslagen kom till genom en ovanligt förhastad process. Många remissinstanser var kritiska och förklarade att det fanns en bristande analys av behoven med lagen och vad lagstiftningen skulle leda till. För att lagen ska kunna förlängas är det viktigt att den noggrant utreds. Konsekvenserna av begräsningslagen har varit särskilt allvarliga när det gäller frågan om familjeåterförening. Den begränsing av familjeåterförening som följer av lagen rättfärdigades vid införandet med att lagstiftningen var tillfällig. Jag har svårt att se hur reglerna som begränsar möjligheten till familjeåterförening ska kunna förlängas utan att det strider mot Sveriges skyldigheter enligt Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

Nytt bland förslagen är bland annat att kommuner inte ska ha möjlighet att ge försörjningsstöd till den som fått avslag på sin asylansökan.

När Frihet frågar Fredrik Lundh Sammeli (S), ordförande för riksdagens socialförsäkringsutskott, varför Socialdemokraterna vill fortsätta med den restriktiva migrationspolitiken, svarar han att motiveringen för förändringarna 2015 inte främst handlade om att lagstiftningen var tillfällig.

– Vår förändring av migrationspolitiken gjordes för att upprätthålla en reglerad invandring och samtidigt värna asylrätten med en god kapacitet för mottagande och etablering. Att Socialdemokraterna nu vill fortsätta med den är för att vi menar att behovet av en restriktiv migrationspolitik kvarstår till dess att vi fått ett gemensamt och rättvist system på plats i EU. Fler länder behöver dela på ansvaret. Samtidigt fortsätter vi att stå upp för den internationella rätten att söka asyl.

Kritiker menar att tillfälliga uppehållstillstånd och begränsad familjeåterförening försämrar integrationen. Varför föreslår Socialdemokraterna det när integration är en prioriterad fråga i valrörelsen?

– Vi har som parti inte ändrat uppfattning, permanenta uppehållstillstånd är i grunden det bästa. Övergången från permanenta till tillfälliga uppehållstillstånd som norm, samt de striktare reglerna för familjeåterförening, underlättar inte integrationen i sig. Däremot syftar de till att fler ska söka asyl i andra länder, vilket i sin tur underlättar integrationen av de som får asyl här.

Varför kan inte Sveriges migrationspolitik skilja sig från resten av EU?

– Migration är en fråga som kräver gemensamt ansvarstagande från EU. Om vi ska kunna ta emot, och ta hand om, människor som flyr från krig och förtryck håller det inte att bara vissa länder tar ansvar, medan länder som Ungern och Polen kan dra alla fördelar av EU-medlemskapet och samtidigt låta Sverige ta allt ansvar för flyktingmottagandet.

Vad betyder det att Sverige ska ta emot sin andel flyktingar ”sett till vår befolknings storlek, inte mer”, som det står i förslaget?

– Enkelt sagt att fler behöver vara med och ta ansvar. Det är inte ett tak med en exakt siffra, men en tydlig hållning att resten av EU måste vara med och dela på ansvaret.

Men en fråga kvarstår. Ska barn till papperslösa också i fortsättningen ha rätt att gå i skolan? Sedan i morse har den frågan dominerat hela debatten om S nya politik. Till TT ska Stefan Löfven ha sagt att så är fallet och att personer som fått avslag på sin asylsökan i första hand ska återvända hem.

Några timmar senare skrev migrationsminister Heléne Fritzon på sin Facebook att det inte finns några förslag på att papperslösa barn inte ska få gå i skolan. Det ska inte heller finnas några sådana planer för framtiden. Poängen ska vara det principiella resonemanget om att välfärden i Sverige är till för Sveriges medborgare och för dem som har laglig rätt att vistas i landet.

Frihet frågade Fredrik Lundh Sammeli en gång till för säkerhets skull:

– Socialdemokraterna har inte föreslagit att barn till papperslösa inte ska ha rätt att gå i skolan.