Varför firar vi första maj?

F örsta maj firas till minne av Haymarketmassakern som skedde 4 maj 1886 i Chicago. Arbetare protesterade då för rätten till åtta timmars arbetsdag när någon slängde in en bomb bland demonstranterna. I tumultet som uppstod öppnade både polis och arbetare eld mot varandra, med flera döda som följd. Flera män – de så kallade Chicagomartyrerna – dömdes felaktigt till långa fängelsestraff eller döden för bombdådet. 1890 initierade den socialistiska organisationen Andra internationalen, med säte i Frankrike, att arbetarrörelsen skulle få en egen internationell dag i solidaritet med Haymarkets offer. Datumet fastställdes till 1 maj då det var det datum då protesterna som ledde till Haymarketmassakern hade påbörjats.

Ironiskt nog firar inte USA arbetarrörelsen den första maj, utan under Labour Day som äger rum första måndagen i september (även om socialismens tillväxt i landet de senaste åren gjort att en även en del första maj-demonstrationer börjat äga rum). Anledningen att datumet flyttades var att presidenten Grover Cleveland inte ville koppla demonstrationsdagen för starkt till våldsamheterna under Haymarket-protesterna, då han var rädd att det skulle leda till flera upplopp. Eftersom det inte finns några stora socialistiska partier i USA är det ofta fackförbunden som ordnar demonstrationerna på Labour Day.

-> 1890, när dagen infördes, var också första året som arbetarrörelsens dag firades i Sverige. På 21 platser runt om i landet hölls demonstrationer, och flest samlades i huvudstaden. På Gärdet protesterade över 50 000 personer för åtta timmars arbetsdag och lyssnade på tal av bland andra socialdemokraterna Hjalmar Branting och August Palm, men också liberalerna Fridtjuv Berg och David Bergström.

-> Första maj blev en allmän helgdag, eller röd dag, i Sverige 1939. Det var den första borgerliga helgdagen, det vill säga en ledig dag som inte är kopplad till kyrkan.

-> Dagen uppstod för att vänsterorganisationer och fackföreningar skulle ha en dag där det var fredat att protestera, och i början av 1900-talet gick syndikalister, kommunistiska organisationer, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna i samma tåg. I dag har de egna, och länge var det Socialdemokraterna som anordnade de största demonstrationerna, följt av Vänsterpartiet. Men de senaste åren har även andra politiska rörelser och partier har de senaste åren passat på att protestera på första maj. Allt från de borgerliga riksdagspartierna till tankesmedjan Piratbyrån och nazistiska organisationer som Svenskarnas Parti har genomfört och genomför demonstrationer för sina hjärtefrågor detta datum.

-> Men de allra flesta protesterande på första maj har kommit från arbetarrörelsen och vänsterhåll, och vad man har protesterat för eller emot har följt tidens mode. Utgångspunkten var ofta arbetsrättsliga förhållanden, som åtta timmars arbetsdag, rätt till semester och förbättrade lön- och arbetsförhållanden. 10-talets rösträttsrörelse gjorde avtryck på demonstrationerna, och 30-talet och 40-talet präglades av kriget och det oroliga världsläget. På 50-talet kom en stor debatt om tjänstepension, som blev ett vanligt tema i första maj-tågen (och förslaget genomfördes 1960). På 60-talet fick Vietnam-kriget och situationen med apartheid-systemet i Sydafrika internationell solidaritet att bli en viktig fråga och gav första maj ett folkligt uppsving som höll i sig in på 80-talet. De senaste decennierna har frågor om jämställdhet och rasism tagit större plats, tillsammans med politiska frågor som jobb, bostäder, skola, omsorg och klimat – tillsammans med lokalpolitiska frågor.

-> Förutom skanderande av slagord och plakatviftande brukar första maj-tåg och demonstrationer bestå av tal och sånger, som Internationalen och Arbetets söner. Runt första maj säljer också Socialdemokraterna en pin med nya motiv för varje år. Den första pinen kom redan 1894, och hade ett motiv föreställande Frihetsgudinnan (i solidaritet med amerikanernas kamp och för att uppmärksamma Haymarket-massakern). Genom åren har pinen haft olika budskap kopplade till aktuella frågor (som när det stod ”Solidaritet” 1974 för att uppmärksamma Chiles frihetskamp, eller 1981 då parollen var ”Sverige ur krisen” efter en tid av svaga finanser och arbetslöshet) men också varit neutrala med årtal och exempelvis en ros.