Varför skriver inte media hur Avicii dog?

U ppdatering 27 april kl. 09.39:
Den här texten skrevs och publicerades 26 april cirka en timme före Tim Berglings familj gick ut med ett offentligt brev om dödsfallet. I brevet skriver de bland annat att ”Han kämpade verkligen med tankar om Meningen, Livet, Lyckan. Nu orkade han inte längre. Han ville få frid”.

Lena Mellin är ställföreträdande ansvarig utgivare för Aftonbladet som är Nordens största dagstidning. I ett mail till Frihet svarar hon på varför Aftonbladet inte spekulerar i dödsorsaker på samma sätt som man kan se personer göra på sociala medier:

– Det finns ingen som helst anledning i att spekulera i hur någon dog. Antingen vet man, eller också vet man inte.

Men hon lägger också till att det inte är självklart att man publicerar uppgifterna om en individs dödsorsak även fast man skulle ha dem. Det ska vi återkomma till.

Media styrs förutom av lagar så som yttrandefrihets- och tryckfrihetsförordningen också av pressetiska regler. Det är regler som medier tillsammans ställt sig bakom och vars syfte bland annat är att skydda enskilda individer från att skadas av publiceringar som media skulle kunna göra.

Det är därför man i Sverige till exempel inte kan få se grafiska bilder på brottsplatser i kvällspressen, eller läsa texter där vem som helsts privatliv dissikeras i detalj. Alltså fastän det skulle finnas gott om nyfikna läsare.

Media ska också förmedla korrekta nyheter. Det förklarar varför man inte skulle publicera sådant man inte vet någonting om.

Det stämmer ofta.

En av de pressetiska reglerna menar att man ska vara särskilt försiktig med att skriva om personers självmord eller självmordsförsök. Man ska också tänka på personens anhöriga och deras önskemål. Det svarar också Lena Mellin på frågan om Aftonbladet skulle skrivit ut att Tim Bergling dog genom självmord om de fått sådana uppgifter bekräftade:

– Det beror på hur vi fått tillgång till uppgifterna och vilka önskemål familjen har.

Att världspressen skulle ägna tusentals spaltmeter åt spekulationer samtidigt som nära och kära sörjer vore knappast ett trevligt samhälle att leva i.

Av samma anledningen kanske man själv ska tänka ett varv till före man loggar in på Flashback.

Om du har självmordstankar ska du inte hålla det för dig själv, utan då behöver du söka hjälp. Prata med någon du har förtroende för, ring en stödlinje eller sök vård. Självmordstankar är vanligt, och ingenting att skämmas över. Du är inte ensam.

Här finns flera hjälptelefoner du kan vända dig till för att få stöd och hjälp att ta dig vidare:

• Hjälplinjen på telefon 0771-22 00 60.

• Bris – Barnens rätt i samhället på telefon 116 111.

• Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80.

• Jourhavande präst nås via 112.

• Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101.

Bildcredd: By The Perfect World Foundation , CC BY 3.0