Åsikt
Yrkesprogrammen bygger Sverige
Förhoppningsvis innebär Riksdagens beslut att fler kommer överväga att välja de praktiska linjerna, skriver Frihets chefredaktör Nils Dahlgren.
R iksdagen beslutade i onsdags att högskolebehörigheten på praktiska gymnasieprogram ska återinföras. Det betyder att de som läser praktiska program inte längre själva behöver snickra ihop kurser för att kunna läsa vidare efter studenten. Det är bra.
2011 försvann högskolebehörigheten för de som läser praktiska program. Då var Jan Björklund utbildningsminister i Fredrik Reinfeldts regering. Han tyckte inte att skoltrötta elever skulle behöva plugga så mycket.
Resultatet av högerns beslut blev att betydligt färre valde att söka till de praktiska programmen, och att statusen sjönk drastiskt. Trots goda möjligheter till jobb direkt efter gymnasiet i viktiga bristyrken.
Det är mycket begärt av en 15-åring att behöva ta ställning till vad man ska göra resten av livet. Det är därför inte konstigt att många valt bort en yrkeslinje till förmån för en teoretisk linje som öppnar upp för att skjuta upp livsbeslutet till senare studier.
Arbetsmarknaden är också i en ständig förändring. Många kroppsarbeten har risker för arbetsskador som gör att man inte kommer orka ett helt yrkesliv med samma jobb. Kanske måste man byta bana. Ny teknik och andra förändringar gör att jobben som behövs också ändras. Fabriker som förr i tiden hade flera hundra anställda kan idag klara sig på ett tiotal.
Förhoppningsvis innebär Riksdagens beslut att fler kommer överväga att välja de praktiska linjerna. Den återinförda högskolebehörigheten är en viktig pusselbit, men det finns mer som politikerna behöver ta tag i för få en välfungerande arbetsmarknad. Det görs bäst genom att se till att det finns människor redo att ta de jobben som behövs.
Inom de verksamheterna som betalas med skattepengar måste politiken se till att lönerna är bra och arbetsvillkoren goda. Regeringen bör också driva på för en politik som skapar förutsättningar för facklig organisering.
Idag vet vi att det behövs allt från svetsare, barnskötare, byggnadsarbetare, målare, till undersköterskor. Då måste fler gå yrkesprogrammen.
I slutändan är det yrkesprogrammen som utbildar till arbeten som ser till att det här landet går run